2009 är ett intensivt valår i Slovakien med president-, Europaparlaments- och regionval, fördelade under våren, sommaren och hösten. Det börjar imorgon med presidentvalets första omgång (det blir en andra om ingen kandidat vinner mer än hälften av rösterna i den första). Det är tredje gången som presidenten väljs direkt, före 1999 utsågs statschefen av parlamentet och övergången till direktval var en nödlösning som drevs fram av parlamentets oförmåga att uppnå erforderliga tre femtedelars majoritet för en ny kandidat.
I de första valen 1999 var intresset stort (75 procents valdeltagande) när Rudolf Schuster besegrade Vladimir Meciar. 2004 sjönk valdeltagandet till under 50 procent, vilket möjliggjorde för den otippade Ivan Gasparovic att med bara några tusen rösters marginal göra Meciar sällskap till andra omgången (istället för förhandstippade Eduard Kukan). Väl där kunde Gasparovic vinna med stöd av den majoritet som till varje pris ville undvika just Meciar.
Den här gången tros Gasparovic bli omvald. Gasparovic var under 1990-talet en av Vladimir Meciars närmsta män men hoppade 2002 av från HZDS och bildade utbrytarpartiet HZD (Rörelsen för demokrati). HZD har på två försök inte lyckats vinna några mandat i det slovakiska parlamentet vilket alltså inte hindrat Gasparovic från att bli president. I årets val backas han även upp av Smer som leder regeringen och sedan några år tillbaka är landets största parti.
Presidentämbetet i Slovakien är huvudsakligen ceremoniellt. Därmed inte sagt att det är betydelselöst. Dels har presidenten vissa befogenheter, t ex en begränsad vetorätt. Dels finns alltid möjligheten, i synnerhet med det demokratiska mandat som en folkvald president alltid kan luta sig mot, att de facto agera som vore kostymen större än den är. Men som president har Gasparovic hållit en låg profil och nästan helt undvikit konflikter med regeringen (i skarp kontrast till 1990-talets slovakiska politik då Meciars regering var i ständig konflikt med Slovakiens förste president Michal Kovac).
Gasparovic utmanas främst av Iveta Radicova, som stöds av såväl det kristdemokratiska partiet som det ungerska minoritetspartiet. Ytterligare fem kandidater ställer upp, men ingen av dessa bedöms på förhand ha någon större chans. Chansen för en ny skräll ökar möjligen om valdeltagandet blir så lågt som väntas - kanske under 40 procent.
Själv ska jag på 60-årsfest men den som inte har något annat för sig under lördagen ska kunna följa resultatutvecklingen här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar