Skytteanska priset

Årets skytteanska pristagare heter Philippe C Schmitter.

Skytteanska priset, statsvetenskapens substitut för ett riktigt Nobelpris, brukar inte dra hem några större rubriker. Årets val lär inte ändra på det, Schmitter har inte ens förärats en sida på wikipedia (undantaget några få rader på den tyska sidan) vilket nog säger en del om hans cross-over potential.

Inget fel på Schmitter dock. Den traditionsenliga understreckaren fokuserar, liksom prismotiveringen, på Schmitters forskning om korporatism. För mig, som kom in i statsvetenskapen först på 1990-talet, är han dock mest bekant genom sina bidrag till demokratiseringslitteraturen. Schmitters och andras studier av demokratins konsolidering i Sydeuropa på 1980-talet hade stort inflytande för förståelsen av demokratins förutsättningar i Östeuropa efter murens fall.

Rekommenderas kan även en kortare text om populism där Schmitter gör en balansräkning över populismens för- och nackdelar. Det är ett kännetecken på stora tänkare att på några få sidor kunna strukturera upp en hel forskningsdiskurs som har stelnat.

Samtidigt måste jag tillstå att det är genuint tråkigt att priskommitén aldrig vågade ge Samuel Huntington priset. Dels för att Huntington hade varit mer förtjänt av priset än de flesta, dels för att det hade kunnat ge priset välbehövlig uppmärksamhet.