Onödiga överdrifter om Ungern

I senaste numret av Arena (#5 2011) skriver Jon Weman om att utvecklingen i Ungern under Viktor Orban illustrerar "vänsterns dåliga samvete och högerns avsaknad av detsamma".

Wemans tes är att medan "en nyliberal populist dyker upp mitt i Europa och är på god väg att inrätta ett auktoritärt styre väl på nivå med Putins Ryssland", ja då låtsas "högern" att det regnar.

Men frågan är om något annat land väckt så mycket negativ uppmärksamhet det senaste året som Ungern. Mot bakgrund av hur lite som vanligen skrivs i svenska medier om mellanstora länder i Central- och Östeuropa (jämför t ex med den bedrövliga bevakningen av valet i Polen) är det anmärkningsvärt hur omskrivna de ungerska medielagarna och "arbetsplanerna" har blivit. Det råder heller ingen tvekan om att rapporteringen och kommentarerna, såväl i Sverige som i andra EU-länder, är övervägande negativ.

Problemet är istället att saklig kritik av medielagar som inskränker yttrandefriheten och arbetsplaner som tvingar arbetslösa till odrägliga arbetsvillkor blandas med rena dumheter.

Nej, Viktor Orban är givetvis ingen nyliberal. Och bristerna i Ungern till trots, landet är en stabil demokrati som alltjämt har en 1-1 ranking i Freedom House. Det är en högre ranking än flera andra EU-länder som Bulgarien, Grekland, Italien, Lettland och Rumänien och framförallt helt fjärran från ofria auktoritära stater som Ryssland.


Men Weman är inte ensam om att gå från att fördöma till att fördumma. I våras skrev Ervin Rosenberg i Dagens Nyheter att "Ungern skall inte jämföras med länder som Iran eller Vitryssland. Inte än" och använde begreppet "demokratur" som ofta användes om exempelvis Serbien under Slobodan Milosevic styre (då diktaturen gavs viss legitimitet genom regelbundna fria, men ej rättvisa, val). I Expressen skrev Johannes Forssberg på ledarplats om ett "allt mindre civiliserat land" och spred myten att östländerna skulle ha mötts med lägre krav från EU:s sida. Sanningen är snarare att anpassningskraven för de åtta länder som blev medlemmar 2004 var tuffare, inte bara ekonomiskt utan även politiskt.

Vad gäller huruvida "högerns" bristande samvete noterar jag bara Wemans jämförelse mellan denna högers påstått "mycket mer avslappnade inställning" till utvecklingen i Ungern under Viktor Orban och den samvetstyngda vänster som "debatterat och våndats över Hugo Chávez klavertramp". Venezuela ligger på en 5-5 ranking i Freedom House och kvalar med minsta möjliga marginal in i de delvis ofrias skara.


Med detta inte sagt något annat än att Ungerns problem är omfattande. Landets nuvarande regering domineras av klåfingriga och revanschistiska politiker med alltför stor aptit på makten och alltför liten insikt om vikten av att respektera minoriteter och opposition. Detta är förvisso ingen ovanlig egenskap bland europeiska politiker. Men vad som gör det extra bekymmersamt är den närmast oinskränkta makt väljarna har gett Fidesz. Helt avgörande är dock att vi förmår förstå skillnaden mellan en dålig politik som genomförs av demokratiskt valda regeringar - kom ihåg att Orbans jättelika majoritet är en direkt konsekvens av de ungerska väljarnas missnöje med den tidigare genomkorrupta oh inkompetenta socialistregeringen - och all politik (oavsett hur förförande den må vara) som bedrivs av ledare som saknar demokratisk legitimitet.

PS. Läs gärna Johan Lundberg om andra egenheter i senaste Arena.