I en intervju med TT idag argumenterar ordföranden i kommunstyrelsen i Malmö, Ilmar Reepalu (S), för införandet av temporärt medborgarskap. Han beskriver det som en "modell där man relativt fort får ett svenskt medborgarskap, men samtidigt har en mellanperiod på ett antal år, där man fortfarande inte har det här skydet att om man begår grova brott inte ska kunna bli utvisad".
Han får stöd av partikollegan Morgan Johansson som säger att det är en fråga "väl värd att pröva".
Förslaget om villkorat medborgarskap är inte nytt. Det har tidigare lanserats av bland annat Sverigedemokraterna.
Jag tycker att det är ett dåligt förslag. Till att börja med är det ett beslut som är mycket svårt att verkställa i praktiken - Sverige har ingen rätt att frånta medborgarskap för människor som därigenom skulle bli statslösa, Det leder också till svåra avgränsningsdiskussioner gällande hur länge medborgarskapet ska vara villkorat och i vilka fall det ska kunna återkallas.
Ett andra motargument är att jag är tveksam till om förslaget verkligen skulle ha de effekter som Reepalu och Johansson hoppas. Hur stor är den här gruppen som "håller sig lugna" i några år och sedan börjar begå mycket grova brott så fort de fått sitt medborgarskap? Och om det nu finns individer som är beredda att vänta fem år i Sverige på att få begå brott, varför skulle de då inte kunna vänta ytterligare år tills den villkorade prövotiden är förbi? Eller hur länge tänker sig Reepalu och Johansson att de borde vänta? Notera även att de vill koppla förslaget till att man "relativt snabbt" ska få medborgarskap i första skedet: well, "relativt sett" är det vad som redan gäller i Sverige, och sänkningen av de nuvarande gränserna (fem år generellt, fyra år för statslösa och två år för nordiska medborgare) kan bara bli marginell.
Men det viktigaste motargumentet som jag ser det är att förslaget uttrycker en instrumentell syn på medborgarskapet som ett redskap som kan utformas lite hursomhelst, så länge man uppnår högre rangordnade politiska mål (som i Reepalus exempel en minskad brottslighet).
Själv har jag - bland annat i Timbro-rapporten "Vem ska få bli svensk medborgare?" - istället argumenterat för att medborgarskapet bör ses som ett mål i sig självt. Medborgarskapet borde utgöra ett slutgiltigt och oåterkalleligt kvitto på att en individ är fullvärdig och likvärdig medlem i den svenska staten. Alternativet är att vi legitimerar en ordning där alla medborgare inte är lika mycket svenskar. Det räcker att vi har starka samhällsnormer om att svenskheten sitter i blodet, vi behöver inte ytterligare lagstiftning som förstärker dessa idéer.
Att ledande Socialdemokrater tycker att det är en bra idé att villkora medborgarskapet illustrerar hur långt ifrån det här idealet vi befinner oss i Sverige. Även när borgerliga partier tidigare har föreslagit förändrade naturaliseringsregler - exempelvis införande av ett språkkrav - har argumentationen kretsat kring att detta skulle leda till förbättrade språkkunskaper.
Däremot är jag inte helt övertygad om att detta bara ska tolkas som ett försök att vinna tillbaka väljare från Sverigedemokraterna. Åtminstone sedan 2002 har varje politiskt förslag som syftat till att förändra eller på något sett skärpa regler för migration eller medborgarskap av motståndare - oavsett politiskt färg - avfärdats som "fiske i grumliga vatten" eller "främlingsfientlig väljarflört".
Självklart vill politiker vinna röster. Men alla förslag, även de dåliga, förtjänar att bemöta med sakliga argument.
UPPDATERING: Morgan Johansson säger sig nu vara missförstådd, han ville bara "pröva idén" men hade inget färdigt förslag. Håkan Juholt tar avstånd från idén om temporära medborgarskap men betonar samtidigt betydelsen av att bekämpa kriminaliteten i Malmö och säger sig stödja tanken om "snabba medborgarskap" som ska kunna skynda på integrationen".
Nu bidde det ju inget förslag, men diskussionen och inlägget är principiellt intressanta. Jag har läst avhandling med stort intresse, och dina Timbrorapporter med något mindre dito. Uppskattar i allmänhet ditt sätt att föra diskussionen.
SvaraRaderaDe av Reepalu utkastade tankarna var ingen idealisk lösning, särskilt som prövotiden skulle kombineras med en (odefinierad) snabbare tilldelning. Jag kan också hålla med om att principen med flergradigt medborgarskap är problematisk. Hellre då föra fram strängare krav för att dela upp medborgarskap och definitivt inte dela ut det efter kortare tid än idag.
Jag tror du har fel när du utgår från att förslag om "prövotid" för medborgarskap innebär att man juridiskt legitimerar en ordning där svenskheten "sitter i blodet". Det är sannolikt korrekt att det finns sådana starka samhällsnormer, men förslaget utgår inte från en blodsprincip, såvida den inte var tänkt att tillämpas retroaktivt. Vid ingångsläget har redan betydligt fler människor än den implicita etnokulturella normens svenskar svenskt medborgarskap. Kollektivet som under en period skulle ha medborgarskap på prov skulle inte stå mot en entydigt blodsetnisk kategori svenska medborgare. En utlandsfödd etnisk svensk icke-medborgare skulle få underkastas samma regler som en somalier eller irakier. På denna punkt tror jag inte riktigt du tänkt klart - jag har nämligen aldrig sett att du argumenterar med hjälp av halmgubbar.
Den ordning som skulle legitimeras är mycket riktigt att alla inte är lika mycket svenskar på det formellt juridiska planet, även om långt ifrån alla de som i vilket fall som helst skulle vara svenskar formellt inte hade varit det etnokulturellt. Det skulle ju kunna ses som att medborgarskapet som sådant försvagas eftersom vissa innehavare under en viss tid riskerar att utvisas vid grova brott (definition?) och andra inte.
Samtidigt tror jag att det svenska medborgarskapets värde urholkas i ögonen på svenskar när det delas ut till yrkeskriminella invandrare. Ett alternativt förslag hade därför varit att inte dela ut medborgarskap förrän efter minst tio års permanent boende i Sverige utan grova (definition?) förbrytelser och med goda språkkunskaper, egen försörjning m.m. Ett sådant medborgarskap skulle då vara just slutgiltigt och oåterkalleligt. Jag kan tycka att det förslaget principiellt är bättre än Reepalus tanke på att införa gradskillnader i redan erhållna medborgarskap. Då får vi ett starkt medborgarskap med nya medborgare som kan anses betrodda enligt de implicita normerna och mindre diskrepans mellan formella och kulturellt accepterade svenskar än idag. Vill man kan man ju knyta det till diskussionerna om integration eller assimilation.
Ett starkt medborgarskap utdelat efter längre tid och högre krav till ett färre antal nykomlingar, tillsammans med en kraftigt minskad tillströmning av såväl asyl-, och anhörig-, som, i de flesta fall, arbetskraftsinvandrare tror jag hade kunnat bidra till att stabilisera situationen i de svenska städer som genomgår snabba etnodemografiska omvälvningar.
/tras
"Förslaget om villkorat medborgarskap är inte nytt. Det har tidigare lanserats av bland annat Sverigedemokraterna."
SvaraRaderaI SD:s invandringspolitiska handlingsprogram står det då inte något om "villkorat medborgarskap" dock att kraven "skall skärpas kraftigt" samt att SD vill att Sverige ska kunna återkalla felaktigt utfärdade medborgarskap (och vid särskilt allvarliga brott som terrorbrott), vilket de flesta länder kan. Tidigare motionerade moderater om detta i riksdagen men nu tycks det bara vara SD som driver linjen (med visst sällskap av FP som ju dammade av krav om kunskaper i svenska med häpnadsväckande resultat i valet 2002). Jag tycker liksom du att förslaget är dåligt men främst för att det handlar om att man "relativt fort får ett svenskt medborgarskap". Som du är inne på går det knappast att få det fortare än i dag så det är i stället ordentliga skärpningar som behövs för att höja medborgarskapets status.
Jag tycker inte mer än rätt att man ställer krav, och ge de en prövotid, önska alla länder hade ett sådan system. Ge ett land ett medborgarskap och inte vissar respekt så ska man kunna fan losa de också, ge man ett förtroende och de inte vill vissa något tillbaka.
SvaraRaderaMan är ju bara dum i huvudet om man inte ställer krav, och låter de kriminella ändå stanna, de bekräftar ju i princip att de är fritt fram komma till landet och mörda deras medborgare fritt.
Frihet och medför också skyldigheter. Kan man spotta landets innevånare i ansiktet så förtjänar de ju fan inte heller och vara i de landet.