Socialdemokraterna har haft blygsamma framgångar i de svenska Europavalen. Den här gången är målsättningen försiktig: efter en nedåtgående trend i de fyra föregående valen - 28,1 - 26 - 24,6 - 24,4 - hoppas man nu på ett trendbrott. Partiets officiella målsättning är 25 procent och sex förnyade mandat.
I Europaparlamentet som helhet ser det dock ljusare ut för socialdemokratin. För första gången sedan 1994 har den socialistiska/socialdemokratiska gruppen en rimlig chans att bli största parti. I den senaste mätningen skiljer blott fem mandat till kristdemokratiska EPP:s fördel. Tar man dessutom hänsyn till opinionssiffrorna för de partigrupper som vanligen röstar med vänstern respektive högern - den vänsterradikal gruppen GUE och de euroskeptiska konservativa ECR-gruppen - har vänstern helt ätit upp det försprång som högern haft i Europaparlamentet de senaste femton åren.
Tabellen visar andelen mandat för parlamentets höger- och vänstergrupper (siffrorna för 2014 baseras på de senaste mätningarna från PollWatch 2014)
Detta kommer att få konsekvenser. Om opinionssiffrorna blir valresultat kommer det inte längre vara möjligt att bilda en marknadsliberal center-högermajoritet i parlamentet. Den liberala gruppen backar, från drygt 11 till omkring 8 procent, vilket gör att de breda koalitioner som utgjort majoritet i Europaparlamentet i voteringar om den inre marknaden, frihandel och ekonomisk politik inte längre kommer att kunna återskapas.
Däremot kommer sannolikt socialdemokrater och socialister att fortsätta kunna bilda majoritet med liberaler och gröna i frågor som rör sociala rättigheter. Enligt senaste mätningarna samlar dessa fyra grupper drygt 48 procent vilket lär räcka lång väg, med tanke på hur drygt 10 procent av ledamöterna antingen lär bli grupplösa eller tillhöra svagt sammanhållna grupper utan tydlig agenda.
Summan av detta är att det kommer bli lättare att bedriva socialdemokratisk politik i Europaparlamentet. Vilket i praktiken numera oftast betyder ökad maktöverföring till EU. Det europeiska socialdemokratiska partiet vill ha mer gemensam ekonomisk politik, mer gemensam socialpolitik, mer gemensam arbetsmarknadspolitik. Listan över förslag är lång, och innehåller allt från eurobonds och sociala protokoll till kvotering till bolagsstyrelser och gemensamma regler för föräldraledighet.
En given fråga till Marita Ulvskog ikväll är hur bekväm hon, i egenskap av gammal EU-kritiker, känner sig att förespråka en ökad maktöverföring till EU.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar