22 juni 2011

Diverse

I vårens sista nummer av Axess medverkar jag med en längre essä där jag ifrågasätter om vi någonsin har haft mångkultur i Sverige. Här ett litet utdrag:

Det främsta problemet med sammanblandningen av multikulturalism och mångkultur är emellertid inte att den som framför legitim kritik misstänkliggörs för att ha dolda syften eller för att egentligen vara rasist. Värre är att detta förstärker en vid närmare eftertanke helt absurd föreställning: att multikulturalismen, så som den formulerats i ett fåtal västländer i en specifik brytningspunkt i historien, skulle vara den enda möjliga vägen att uppnå ett mångkulturellt samhälle. Så stark är nämligen idén att samhällelig mångfald bara kan garanteras genom att staten sanktionerar den med en multikulturalistisk invandrar- och identitetspolitik, att den som ogillar hela – eller delar av – denna partikulära multikulturalism också förväntas ogilla mångkultur. Så stark är kopplingen mellan multikulturalism och anti-nationalism att den som ogillar multikulturalism också förväntas vara nationalist.

Utrymmet för att formulera ett annat mångkulturellt ideal än det multikulturalistiska är i svensk debatt högst begränsat. Mot detta vill jag hävda att en annan mångkultur inte bara är möjlig, det är också högst tveksamt om vi någonsin kan sägas ha varit mångkulturella. Frågan är därför inte så mycket hur vi ska försvara den mångfald vi har, utan hur vi på allvar ska förvandla Sverige till ett mångkulturellt samhälle. Och om vi verkligen vill det?

I samma nummer av Axess skriver jag också en recension av Francis Fukuyamas nya bok The Origins of Political Order (ej på nätet).

I söndags medverkade jag i Godmorgon, världen! i P1 där jag kommenterade första året med Sverigedemokraterna i riksdagen.

Idag kritiseras jag av Anna Ekström som på Expressens kultursida, under rubriken "Smörja från smedjan" anklagar mig för att bagatellisera och normalisera Sverigedemokraterna, bland annat med anledning av mina senaste texter här på bloggen. Hon skriver bland annat att "De [jag och Markus Uvell] normaliserar ett parti som inte respekterar den sortens demokrati där politikers och väljares makt begränsas av de mänskliga rättigheterna". Mitt svar till Ekström kommer att publiceras i Expressen inom kort.

Och tidigare i veckan var jag intervjuad i Jönköpings-Posten (ej på nätet) om att skolavslutningar i kyrkor inte är en integrationsfråga.

5 kommentarer:

  1. Herregud. Ekströms fantasier om SD:s politik var nog det mest bisarra jag läst på länge (och då har jag läst mycken smörja från SD:s motståndare). Knappast värt att bemöta ens. Säga vad man vill om "smörjan från smedjan" men smörjan från Expressen, när det gäller SD, står alltid i en klass för sig...

    SvaraRadera
  2. Vem är denna Anna Ekström. Är detta den AE som en kort tid skrev på Axess-bloggen? Skolverkets GD är väl en annan AE, eller?

    Vilken dag var intervjun i JP-publicerad? Eller kan du berätta vad du anser i frågan?

    SvaraRadera
  3. Sverigedemokraterna ja, ett tämligen ointressant parti. Deras invandringspolitik är väl känd. Integrationspolitiken går har tre ben: fläskets bevarande, svensk badhuskultur skall värnas (nej till könsseperata badtider) samt att skolavslutningar ska ske i kyrklig regi. Sen är det väl slut.

    Sverigedemokraterna har en så platt ideologi att det inte är mycket att diskutera. Däremot ser man ju betydligt intellektuellt spänstigare ideologier gör sig bredare i Sverige. Ett exempel är hur diverse ideologer som kallar sig identitära eller som uppger sig inspirerats av den nya franska högern (Alain de Benoist m.fl.).

    Där ser vi en verklig intellektuell motrörelse mot det svenska liberalt färgade kulturklimatet. Om detta diskuterar ingen. Kanske du som är statsvetare med specialintresse för frågorna har något att säga...

    SvaraRadera
  4. "Läsvärd kritik av min Axess-text om svensk multikulti http://t.co/cGjpRoP"

    Då har du satt ribban lågt, Andreas. Det är precis sådan här kritik du kommer att få av mångkulturalister som är intellektuellt hederliga nog att inte misstänkliggöra och stämpla dig. Han står för det grupptänkande som du avvisar och menar har varit så misslyckat och skadligt. Det talas hela tiden om "communities" och att invandrarföreträdarna i Sverige tydligen inte har varit tillräckligt starka. Enligt honom bör alltså personer som Mahmoud Aldebe få ett större inflytande och fokus sättas på "power relations between majority and minority communities in society" med vidhängande kamp mot "etnisk diskriminering". Mer av samma som du dömer ut alltså.

    SvaraRadera
  5. En liten kommentar gällande invandrarbrottsligheten bara.

    "Ja, invandingspolitiskt ser inte jag heller några impl. Däremot kan man väl tänka sig riktade satsningar i brottsförebyggande syfte"

    Verkligen? Av forskningen framkommer ju att vi påförs rätt betydande brottslighet genom invandringen, att den inte kan förklaras med socioekonomisk status, och att det är vissa grupper som skiljer ut sig. Kopplingen till invandringen blir ännu tydligare då det visar sig att överrepresentationen minskar i andra generation. Det är rätt uppenbart att Sverige sållar dåligt och låter många fula fiskar slinka genom nätet (en förklaring som BRÅ varit inne på), varför invandringspolitiska reformer mer än något annat kan vara en viktig lösning.

    SvaraRadera