21 augusti 2012

Urholkar migrationen välfärdsstaten?

Den svenska välfärdsmodellen har alltmer hamnat i centrum för invandringsdebatten. Enligt Sverigedemokraterna är välfärden hotad av migrationen: lönerna riskerar att dumpas och den för en solidarisk välfärdsstat nödvändiga sociala sammanhållningen urholkas. Enligt liberala debattörer är det tvärtom migrationen som är hotad av välfärden: kollektivavtalen stänger ute invandrare och arbetsmarknadens parter värnar bara sina egna, svenska, intressen. 

Men i debatten glöms ofta den politiska dynamiken bort. Vad händer egentligen, när invandrare kommer till en välfärdsstat? 

1975 beslutade riksdagen att även icke-medborgare skulle ha rätt att rösta i svenska landstings- och kommunalval. Reformen, som var den första av sitt slag i världen, sågs som ett viktigt led i att förverkliga det "jämlikhetsmål" som samma år sattes upp för invandrarpolitiken: skillnaderna i rättigheter mellan svenskar och invandrare skulle jämnas ut.

Men vilka effekter hade beslutet? Få statsvetare har ställt frågan. I en helt färsk artikel i American Journal of Political Science undersöker Kåre Vernby, statsvetare vid Uppsala universitet, hur invandrarnas rösträtt påverkade kommunernas utgifter inom utbildning och socialtjänst. Fördelen med att jämföra de svenska kommunerna är att de är väldigt lika i sin utformning, men skiljer sig åt när det gäller storlek på gruppen invandrare med rösträtt. Det går alltså att kontrollera effekterna av invandrarnas rösträtt på ett någorlunda säkert sätt.

Svaret är tydligt: utgifterna ökade. Med fler icke-medborgare som röstade blev det också mer pengar till skola och socialtjänst.

Vernbys studie kan diskuteras och det empiriska materialet är gammalt (1970-talet). Men samtidigt talar mycket för att skillnaderna snarare skulle vara ännu större idag (eftersom skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda avseende sysselsättning och inkomst har ökat). 

Därför är också hans resultat ett viktigt bidrag till den pågående debatten om sambandet mellan migration och välfärdsstat. Det är inte alls givet att migrationen måste urholka välfärdsstaten - även om kostnaderna ökar så blir det samtidigt fler väljare som vill ha en generös välfärdsstat. Det är inte heller givet att det finns en motsättning mellan välfärd och migration, åtminstone inte om man tar med migranternas egna politiska preferenser i beräkningarna.

14 kommentarer:

  1. Så det är lugnt så länge man vill fortsätta höja skatterna?
    Du ser inte heller problemet med det?

    SvaraRadera
  2. Snälla Andreas utveckla den här meningen: "Det är inte alls givet att migrationen måste urholka välfärdsstaten - även om kostnaderna ökar så blir det samtidigt fler väljare som vill ha en generös välfärdsstat."
    Om du rosenkindat hade skrivit "...så blir det samtidigt fler väljare som betalar skatt..." då hade jag förstått - men inte instämt.

    SvaraRadera
  3. Jag gav mina 3 barn rösträtt i matfrågor. Så nu äter vi glass och godis till middag varje dag. Det är inte alls givet att detta är dåligt för vår hälsa, även om nyttigheterna minskar så finns det en övervikt, kanske ökande, som vill ha det så här.

    Bara för att en majoritet vill något så behöver det inte vara en bra idé. Du skriver själv att kostnaderna ökar, det saknas något i kredet-kolumnen för att ekvationen skall gå ihop. Är den här artikeln ironiskt skriven? Och/eller ett grundskott mot representativ demokrati, statlig ekonomisk lättsamhet och invandring?

    SvaraRadera
  4. Du som liberal borde väl ändå begripa att hög migration är en direkt motsättning till generös välfärd?

    SvaraRadera
  5. Min tanke:

    Du skriver "Med fler icke-medborgare som röstade blev det också mer pengar till skola och socialtjänst", och därmed verkar du anse att Sverigedemokraternas hypotes är falsifierad. Men du missar väl att reflektera på "kakan som blir kvar" efter tillväxtsiffror vid högre skatt (den högre skatt som undersökningen visar gillas), vilken får förmodas vara mindre.

    Har aldrig trott på SD:s hypotes att invandring hotar välfärdsstaten, utan snarare att den kommer att fortsätta bl a på grund av den, bl a av det skäl exemplet här antyder; att den får ökad legitimitet i demokratin. Men att ekonomin i stort försämras med många invandrare från platser med klen utbildning och utbildningstradition måste antas.

    SD:s ekonomiska apokalyps, såväl Jimmies "hot" som snacket om 100-tals miljarder kronor per år, är okunskap, men ekonomin lär belastas -- kanske rent av "ta stryk" -- i en omfattning proportionell mot storlek på nämnda typ av invandring.

    Man kan ju säga att Latinamerika har välfärdsstater, men en bråkdel av våra disponibla inkomster. Men så fattiga tror jag inte invandring gör oss... Men det är alltså en väll så viktig faktor beträffande reell välståndsnivå.

    Allmänt finner jag migration sympatisk, men riktigt all migration och hur mycket som helst av just den tror jag frestar på vår kultur och ekonomi (och att ekonomin pressas är facit i statistik från vissa städer och stadsdelar, så Expo, ni behöver inte registrera mig som rasist nu.)

    Sympatiskt är dock kunskapsöverföring som migration kan ge.

    Är då ekonomin ett viktigt argument. Kanske inte. Skulle prioritera ned det (om jag skulle använda det?). Men om oerhört många kommer antingen med falska skäl för att få bidrag, eller från där kulturen säger att kvinnan inte ska arbeta, så finns problem att diskutera där även ekonomi ingår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser att du har det svårt, Magnus. Jag har själv gått igenom det.
      Du hoppas och tror, men det finns inte så mycket som tyder på att ditt hopp infrias.

      En öppen välfärdsstat där alla som kommer in i landet har samma tillgång till välfärdssystemen är dömt att kollapsa. Har de som kommer in dessutom möjlighet att genom sin röst påverka då kommer de att rösta på bidragssamhället.

      Det är demokratins dilemma. Det som krävs är en konstitution som begränsar statens makt och reglerar skatteuttaget.

      Radera
  6. (Apropå min kommentar. Som forskare tittar du såklart på en begränsad del söker "neutralitet" medan min (och andra?) kommentarer när mera är "politikers holistiska perspektiv", med total kostnad, skatters effekt på tillväxt mm.

    Det "coola" forskarperspektivet kan nog reta en och annan (har väl hänt mig) som hoppats på "klarspråk" bekräftande tankar och slutsatser om ett vidare perspektiv.)

    SvaraRadera
  7. Mycket märkligt inlägg, Andreas. Som flera varit inne på är det avgörande för om huruvida migrationen urholkar välfärden hur invandrarnas sysselsättningsgrad ser ut. Dvs belastar eller förstärker invandrarna de offentliga finanserna som den generella välfärden betalas med? I Sverige vet vi att invandrarpopulationen utgör en stor belastning och det är vanligt folk som får stå för notan. Helt galet om det nu ska börja användas som ett argument för att invandringen inte urholkar välfärden. Betänk också vad det kan göra med den sociala tilliten i samhället och därmed betalningsviljan till systemet, för att inte tala om den långsiktiga hållbarheten.

    SvaraRadera
  8. Välfärdsstaten kan väl i viss mån finnas kvar men löneskillnaderna måste öka om man skall få en fungernde migration.Det bör skapas en stor mängd lågkvalificerde låglönejobb typ hushållstjänster åt medelklassen.

    SvaraRadera
  9. Ja, i den meningen att individer och grupper från mer australa områden - med undantag för de som befolkas av europeisk- och Nordostasienättade - av moder Gaia tenderar att förespråka välfärdsstaten så försvinner den åtminstone inte på kort och medellång sikt, utan incitamenten för dess existens ökar tvärtom som en följd av preferenserna i fråga. Däremot så finns en risk för att det leder till "fiscal disaster" då migranterna av olika skäl, bland annat språkligt, är mindre produktiva än de "autoktona" befolkningarna i norr.

    "SD:s ekonomiska apokalyps, såväl Jimmies 'hot' som snacket om 100-tals miljarder kronor per år, är okunskap, men ekonomin lär belastas - kanske rent av 'ta stryk' -- i en omfattning proportionell mot storlek på nämnda typ av invandring."

    Varför är detta "okunskap"? Ämnet är oerhört komplext och det går sålunda inte att förutsäga särdeles mycket om framtiden, men det kan mycket väl leda till ännu större siffror eftersom sydlänningar inte är lika produktiva som nordlänningar, samt överrepresenterade i kriminalitets- och bidragsstatistiken, såväl kort- som långsiktigt. Jag föreslår att du bekantar dig med Richard Lynn och Tatu Vanhanens banbrytande studier, liksom de som har utvecklat det specifika fältet, som Heiner Rindermann, Gerhard Meisenberg med flera:


    http://www.iratde.org/issues/1-2009/tde_issue_1-2009_03_rindermann_et_al.pdf

    https://lesacreduprintemps19.files.wordpress.com/2012/08/intelligence-a-unifying-construct-for-the-social-sciences-richard-lynn-and-tatu-vanhanen.pdf

    Det är alltså inte en fråga om antingen eller utan om vilken grad och kvalitet som civilisationen i fråga här. Om det flyttar (högutbildade) östasiater eller européer till Sverige så ökar produktiviteten, och om det flyttar hit individer och grupper från MENA och Afrika (med undantag för boer så klart) så minskar densamma. Givetvis finns det produktiva och intelligenta människor även från de senare regionerna&/populationerna, men det är moraliskt tvivelaktigt att dränera dessa regioner på deras eliter - med undantag för de som är i Europa enkom för att utbilda sig, vilket är fallet med en del politiska och ekonomiska ledare i Afrika, och planerar att återvända med raffinerat humankapital i ryggsäcken.

    SvaraRadera
  10. Just det Andreas: massinvandring av lågutbildade leder till ett permanent socialliberalt/socialistiskt maktabonemang och utbyggd välfärd och mer invandring... tills pengarna tagit slut och medelklassen lämnat landet..

    Studera Kalifornien - The Golden Open Borders State - där ekonomin snart är i fritt fall a la Grekland !
    / Benge

    SvaraRadera
  11. Vissa läsare verkar inte förstå att Andreas text är ett inslag i en liberal debatt. Det bör knappast läsas som ett sätt att hävda att man bör ha både lågkvalificerad invandring och välfärdsstat, utan som att många ur den förra kategorin kommer att bli anhängare av det senare och bidra till att den vidmakthålls.

    Ett litet budskap till liberala debattörer.

    /Niklas B

    SvaraRadera
  12. Jag antar det är därför USA har ett så generöst välfärdssystem... Sicken pajas heniö är.

    SvaraRadera
  13. Klass skulle ju kunna vara ett användbart analysverktyg här...
    Sedan är ju invandringens kostnader inte speciellt omfattande även om dom har ökat i takt med välfärdsstatens urholkande och att vi släppt ambitionen att ha full sysselsättning. Det är väl docka snarare så att den omfattande socialdemokratiska välfärdsstaten vi en gång hade möjliggjorde integration och en lönsam invandring. Inte det motsatta,alltså att invandringen dränerar och oundvikligen leder till välfärdsstatens kollaps. Sedan lär väl allt paja ändå men det gör det ju oberoende av om vi stänger gränserna eller inte. Att jaga SD:s hjärnspöken lär ju inte hjälpa.

    SvaraRadera