Ulvskog och Schyman vinnare i kampen om media

Endast två veckor återstår nu till Europaparlamentsvalet. Kampen om väljarna är till stor del en kamp om media. Men vilka kandidater är det egentligen som syns? 

Jag har gjort en enkel sökning i mediearkivet för att se hur ofta partiernas toppkandidater förekommer i svensk media. Jag har avgränsat sökperioden till den senaste månaden, vilket med en generös tolkning kan sägas utgöra de första två tredjedelarna av valrörelsen. Jag har därefter jämfört med motsvarande period 2009.

Kommentar: tabellen visar antal träffar i Mediearkivet under perioden 2-6 veckor före Europaparlamentsvalet 2014 respektive 2009. En asterix markerar att partierna hade en annan toppkandidat 2009 (C: Lena Ek, KD: Ella Bohlin, MP: Carl Schlyter, V: Eva Britt Svensson, SD: Sven-Olof Sällströ, FI: Gudrun Schyman, JL: Sören Wibe).

De flesta av partierna får ungefär lika mycket uppmärksamhet för sina toppkandidater 2014 som 2009. I relation till partiernas storlek underpresterar framförallt Gunnar Hökmark som inte syns i media ens hälften så mycket som Marita Ulvskog. Ulvskog är den ende av EU-kandidaterna som under EU-valrörelsen har nått upp i en medienärvaro som är i nivå med en partiledare.

Medan Marit Paulsen även i år ser ut att ge Folkpartiet mycket uppmärksamhet har inte Lars Adaktusson blivit en särskilt synlig profil för KD. Adaktusson syns endast marginellt mer än vad Ella Bohlin gjorde 2009.

Den största förändringen för ett enskilt parti står Feministiskt Initiativ för. F! bör dock inte misströsta, att Soraya Post är nästan helt osynlig i media kompenseras mer än väl av att Gudrun Schyman haft en oerhörd medienärvaro den senaste månaden. Endast Fredrik Reinfeldt, Stefan Löfven, Jan Björklund och Jimmie Åkesson har synts mer än Schyman i media. Dock: även 2009 var strålkastarna riktade mot Schyman, då i egenskap av kandidat, vilket ändå inte resulterade i mer än 2,2 procent på valdagen.

För Piratpartiet är siffrorna nedslående. Christian Engström har inte lyckats tränga igenom medieväggen, trots att Piratpartiets två mandat rimligen borde föranleda medierna att granska hans och Amelia Andersdotters arbete. Piratpartiets medieskugga är i viss mån inte bara ett problem för piratpartisterna utan också ett misslyckande för medier, som inte tillräckligt granskar de som har haft makten. Engström syns mindre än vad Junilistans Sören Wibe gjorde, i motsvarande läge 2009.

Utöver partiernas förstanamn finns ytterligare en handfull kandidater som synts mycket i media. Anna Maria Corazza Bildt (M) skulle gå in på en femteplats på listan, mellan Hökmark och Adaktusson. De som hamnar närmast efter toppkandidaterna är Fredrick Federley (C), Olle Ludvigsson (S), Christofer Fjellner (M) och Cecilia Wikström (FP).