En tydlig opinion för villkorad tolerans

För femte året i rad publicerar nu Uppsala-sociologerna Orlando Mella och Irving Palm i Uppsala Mångfaldsbarometern.

Resultaten bekräftar vad vi redan vet om svenska folkets attityder till det mångkulturella samhället: de flesta svenskar tycker att mångkultur är positivt, att samhället har gynnats av invandringen och att alla invånare oavsett bakgrund ska ha samma rättigheter och skyldigheter. De flesta svenskar tycker också att invandrare ska anpassa sig till det svenska samhället och gör stor skillnad på olika invandrargrupper avseende förmågan till detta. En stor grupp svenskar hyser framförallt skepsis gentemot islam och associerar muslimer med kvinnoförtryck.

Några av resultaten i undersökningen är väldigt slående. Mer än 80 procent anser att ”invandrarna” har skyldighet att anpassa sig till ”vårt lands vanor”. Endast 8 procent emot. Detta är ett kraftigt underkännande av den mångkulturalistiska politik som infördes i Sverige på 1970-talet (men som sedan gradvis övergivits) enligt vilken invandrare i så stor utsträckning som möjligt skulle kunna leva i Sverige utan att assimileras.

Samtidigt anser två tredjedelar – 64 procent – att ”det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur”. Genom en (konstigt formulerad, det ska erkännas) fråga om ”kulturellt avstånd” framgår att det är somalier, irakier, iranier, kurder, turkar samt kineser som ligger sämst till, när svenskar ska måla ut främmande kulturer.

63 procent anser att "utlänningar" (notera ordvalet i just den här frågan) ska tvingas lämna landet om de begår brott. Om man med "utlänningar" förväntas associera till invandrare med eller utan medborgarskap framgår inte.

Sammantaget visar som jag ser det undersökningen en tydlig opinion för den position som jag tidigare benämnt ”villkorad tolerans”, men som ännu inte har artikulerats tydligt av något politiskt parti. Sverigedemokraterna missar att fånga opinionen eftersom man är emot all invandring medan de etablerade partierna missar opinionen genom att inte förespråka anpassning.

Rapportförfattarna ger dessvärre intryck av att inte riktigt veta hur de ska tolka sina resultat. Så här skriver man i den inledande sammanfattningen:

"invandrare måste ha samma sociala rättigheter som alla andra invånare men tydligen (min kursivering) också samma skyldigheter."

Tydligen? Var kom det lilla ordet ifrån? Dessutom är det en osäker slutsats eftersom det delvis syftar på stödet för utvisning av "utlänningar" som begår brott, men vi inte där vilken grupp som avses. Men det går lika gärna att dra slutsatsen att detta är stöd för särbehandling.

Tyvärr finns det fler brister med undersökningen, som kraftigt begränsar nyttan. Flera frågor är alltför illa formulerade för att resultaten ska vara användbara. Ta till exempel påståendet ”muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige”. Vad avses? Att muslimer förtrycks av en svensk majoritet, eller att muslimska kvinnor förtrycks av sina män och familjer? Jag gissar att de flesta syftar på det sistnämnda (64 procent som håller med och 6 procent som avvisar påståendet tyder på det) men med tanke på att vi här har att göra med en fråga som ska kartlägga en fördom (sann eller falsk är oviktigt i sammanhanget) måste man fråga med mycket större precision.

En annan illa vald formulering är påståendet att ”det borde vara förbjudet att bära slöja i skolan eller i arbetet” (46 procent håller med, 29 procent säger emot). Vilken slöja? Vilken typ av arbete? Vadå skola eller arbete, det är inte likvärdiga arenor. Ställd på det viset ger frågan inget som helst utrymme för en nyanserad ståndpunkt (t ex att vissa former av slöja bör förbjudas i vissa specifika yrken).

Allra sämst blir det när man ställer frågor om religion. Vad sägs om formuleringen ”böneutrop från moskéer stör mer än ljudet av kyrkklockor?” Hur svarar man om man tycker att inget av detta ”stör”? Och hur många svenskar har egentligen någon erfarenhet av böneutrop?

Lika dumt är påståendet ”kristna värderingar är modernare än muslimska”. Vad är rätt svar här? Är det uttryck för en negativ syn på islam om man svarar jakande? Vilken teologiskt bevandrad person skulle hävda att islam och kristendomen har exakt likvärdiga relationer till moderniteten?

Till sist kan jag inte låta bli att förundras över rubriksättningen på pressmeddelandet från Uppsala universitet (som också återanvänts av ett antal lata nyhetsredaktioner): "svenska befolkningen inte mer främlingsfientlig".

Så bra då.