Analys av valet i Ungern

Ett försök till summering av det mest intressanta med valet i Ungern, vars andra omgång avgjordes igår.

Fidesz seger är anmärkningsvärd. 53 procent i första valomgången överträffar vad något annat enskilt parti vunnit i något normalt demokratiskt val i Europa under efterkrigstiden. Med 262 av 386 mandat vinner man en starkare parlamentarisk majoritet än något annat parti har i Europa idag. Man blir helt oberoende av övriga partier även när det gäller beslut som kräver två tredjedelars majoritet.

Socialistpartiets (MSZP) förlust är inte lika tung som man kan tro. Opinionsmässigt inträffade raset ganska snart efter valet 2006 och det senaste året har man faktiskt inte tappat alls. Resultatet nu är i nivå med det man uppnådde i Europaparlamentsvalet i juni 2009. Dessutom är man lyckligt medvetna om hur fort politiska opinioner kan svänga och har en tillräckligt stabil partiapparat för att kunna hantera en sådan här nedgång.

Inte heller framgången för Jobbik – som rönt överlägset flest rubriker i utländsk press, inklusive den svenska – är så stor som många befarat/hoppats. Det stora genombrottet skedde i fjol och jämfört med EUP-valet är framgången nu blygsam (17 procent nu, 15 då).

Politics can be Different (LMP) - blir tredje nya parti i det ungerska parlamentet sedan 1990 (förutom Jobbik 2010 kom ett annat extremnationalistiskt parti, MIEP, in 1998) och det första som lyckas i det första val man ställer upp. Det blir också Ungerns första gröna parti samtidigt som man också blir det enda liberala partiet i parlamentet.

Tre faktorer framträder som de mest centrala för en analys kring orsakerna till de stora omkastningar. För det första den ekonomiska krisen. Ungern har drabbats mer än de flesta länder och har idag en arbetslöshet som är den högsta sedan första halvan av 1990-talet. Missnöjet med den ekonomiska reformpolitiken är utbrett, något som utnyttjats skickligt och skrupelfritt av Fidesz. Samtidigt har Jobbik haft störst framgångar i de regioner i östra Ungern där arbetslösheten är som högst och fattigdomen mest utbredd. Detta kopplas av Jobbik ihop med globaliseringen, som för partiet är en av de största frågorna: ”vi tror inte på uppdelningen mellan vänster och höger, den viktiga skiljelinjen går mellan globaliseringsanhängare och globaliseringskritiker” säger t ex en av partiets ledande företrädare.

För det andra korruptionen. Fidesz har konsekvent anklagat Socialistpartiet för korruption. Båda de nya partier som kommer in i parlamentet har haft korruptionsbekämpning som en av sina centrala frågor. Korruptionsmisstankar hänger intimt ihop med ett utbrett politikerförakt. Om Socialistpartiet ska kunna komma tillbaka till makten efter nästa val krävs att man lyckas tvätta bort väljarnas bild av partiet som maktfullkomligt och skandaldrabbat. Samtidigt riskerar

För det tredje den politiska polariseringen. Ungersk partipolitik har blivit alltmer polariserad de senaste mandatperioderna. Motsättningarna mellan Fidesz (i regeringen 98-02) och Socialisterna (i regering sedan 02) har överskuggat det mesta. Häri ligger en delförklaring till att Jobbik kunnat växa sig så starka. När den avgående teknokratiske premiärministern Gordon Bajnai – som inte kandiderade i valet – höll sitt avskedstal till parlamentet tidigare i vår var han mycket skarp i sin kritik av de parlamentariska partierna och uppmanade dem att försöka samarbeta och gemensamt mota bort hotet från Jobbik. Bajnai påpekade att skillnaderna mellan Socialistpartiet och Fidesz faktiskt är ganska små, om man jämför dem båda med Jobbik som enligt honom var ett hot mot demokratin.

Vad kommer då att hända nu? Många har varnat för faran med att så mycket makt koncentreras i Fidesz och dess ledare Viktor Orbáns händer. Den kände ungerske författaren Peter Nádas var i förra veckan intervjuad av signandsight.com och talade då om hur ”the seeds of an authoritarian system” hade såtts. Andra har gjort paralleller till ungersk historia och bristen på demokratiska traditioner. Viktor Orbán har själv kritiserat bristen på gemensamma mål i politiken och sagt sig vilja komma bortom skiljelinjen mellan konservativa och socialister. Tidigare i våras drömde han om 20 år av politik utan splittringar och ”ytliga värdediskussioner”, med ett stort parti som styr och artikulerar nationens intresse. Istället för politik som en kamp vill Orbán ha ”a policy that aims to stabilise power under a constant, stable government”.

Hur ska man förhålla sig till detta? Jag tror inte det är riktigt så farligt som det låter. Givetvis är det bekymmersamt när makten koncentreras så entydigt till ett parti. Personligen kan jag inte hitta ett enda politiskt parti i Europa som jag skulle vilja ge så stor andel av parlamentets mandat som Fidesz nu har vunnit och jag vet inte heller något parti som skulle kunna hantera en sådan makt på ett bra sätt. Samtidigt är utrymmet begränsat för den som vill föra en auktoritär politik och historiska paralleller bortser oftast helt från de helt avgörande skillnaderna vad gäller europeisk kontext.

Man får heller inte förväxla viljan att genomföra sin politik - Fidesz har suttit i opposition 16 av 20 år sedan kommunismen föll, medan Socialistpartiet haft makten 12 av dessa år - med strävan efter auktoritärt system. Mycket av den svulstiga retoriken måste också ses mot bakgrund av den avgrund man försöker utmåla mellan sig och föregångarna. Igår kväll sa Orbán bl a "the old rules of oligarchs are no longer in force" och talade om en seger för demokratin: "from today this system is called one of national co-operation, one in which we shall help one another".

Orbán är vad jag förstår en ganska otvetydig populist. Trots Fidesz enorma överläge i opinionen före valet band man inte upp sig vid några impopulära åtgärder. Orbán har sagt sig vilja prioritera en tillväxtstimulerande politik men kommer vara hårt trängd om denna inte ger snabba resultat, av såväl väljare som IMF. Istället för att hålla fast vid en cynisk och opportuniskt oppositionspolitik – nej till allt som regeringen föreslog – hade det nog varit klokare att investera en del av förtroendekapitalet från väljarna i de nedskärningar som förr eller senare kommer att komma, även från en Fidesz-regering. Då hjälper det inte med att förbjuda utlänningar att köpa jordbruksmark, eller tala om vikten av att stödja etniska ungrare utanför landets gränser. Utan snabba resultat kommer Fidesz övertag i opinionen försvinna och därmed även tyngden i den parlamentariska majoritet som idag känns ointaglig.