Det är inte varje dag man ser kultursidor och bloggare förfasas över att svenska och svenskkyrkliga traditioner överges. Men när Victoria nu planerar brudöverlämning är gränsen uppenbarligen nådd. Ulf Bjereld skriver till exempel om ett steg tillbaka som efterlämnar en "fadd smak", Elin Grelsson om en blomstrande svensk hederskultur.
Vad jag förstår är brudöverlämning sedan ett bra tag ganska vanligt vid svenska bröllop (upplys mig gärna om det finns statistik på detta). Jag tror samtidigt att det är en utomordentligt liten andel av alla de svenska brudpar som väljer denna ordning som gör det för att de därmed vill manifestera att ansvaret för kvinnan lämnas över från en man till en annan. Snarare speglar sedens nyvunna popularitet att många har sett betydligt fler bröllop på film än i verkligheten. När de sedan börjar planera sitt eget bär de med sig denna föreställning om hur ett bröllop går till och tycker möjligen också att ”det verkar ju vara en fin tradition, att låta pappa vara med sådär”. Det handlar inte, som Elin Grelsson skriver, om att vara ”medvetna om symboliken” utan om att olika praktiker ges ett nytt innehåll när de sprids mellan kulturer.
Något hot mot svensk kvinnosyn är detta inte. Jämställdheten lär varken förbättras eller försämras om fler par inspireras av Victoria och vill praktisera brudöverlämning. Det handlar därför inte, som Elin Grelsson skriver, om att vara ”medvetna om symboliken” utan om att olika praktiker ges ett nytt innehåll när de sprids mellan kulturer. Det brukar debattörer vara medvetna om när det exempelvis slöjfrågan diskuteras, men här tycks alla nyanser vara bortblåsta.
Däremot står det såklart var och en fritt att ha synpunkter på den kulturella underklassens dåliga smak. Och att fälla en och annan krokodiltår över att vårt fina gamla kungahus så ogenerat omfamnar dessa white trash-ideal. Ulf Bjereld skriver om hur kungen prioriterar snabba bilar framför ”nydanande kulturella engagemang” och visst, det kan man väl hålla med om. Men är det otidsenligt? Glöm inte att vi samtidigt har en regering som delade ut en platt-TV till just Victoria på hennes 30-årsdag och en regeringschef som ständigt hånas i media för sin dåliga musiksmak. Nog går det att se ett mönster i detta. Men patriarkala strukturer och svensk hederskultur? Knappast.
Detta vore något för SD att ta tag i. Kungafamiljen bidrar till att utländska influenser tillåts urholka svenska traditioner. Var är upprördheten?
SvaraRaderaInget ont om white trash-ideal. Men det är knappast den mest ändamålsenliga livsstilen för en statschef som vill vara en kung för Sverige - i tiden.
SvaraRaderaVisst har du rätt i att olika praktiker ges ett nytt innehåll när de sprids mellan kulturer. Men om man vid brud-överlämnandet i Storkyrkan i juni vill bortse från den patriakala klangen i den svenska kungahusdiskursen så får man nog anstränga sig väldigt, väldigt mycket.
Är Victorias eventuella önskemål om brudöverlämning ett uttryck för
SvaraRadera1. Att hon är ett offer för en patriarkal (heders)kultur och inte bryr sig om jämställdhet
eller
2. Att hon delar kulturella referensramar och preferenser med en stor del av sina undersåtar, vars värderingar och praktiska agerande i övrigt är det som bär upp bilden av Sverige som världens mest jämställda land?
Jag lutar åt alt 2. Därmed inte sagt att jag tycker det är positivt, tvärtom är ett av de starkare argumenten för monarkin att det behövs institutioner som ska stå för viss kontinuitet i samhället och då är det snarare beklagligt om man är alltför mycket med sin tid. Vilket i det här fallet betyder att följa brudöverlämningstrenden.
Men om Kungen för sin dotter till altaret så låt Ockelbosonens mamma föra sin pojk till altaret så blir det jämställt och fint och vi inför en ny praktik för generationer att ta efter.
SvaraRaderaFörövrigt vägrar jag tro att regeringen stod enad bakom platteven till Victoria. Det finns bara inte på kartan att Anna-Maria Corazza Bildt, kommen från europeisk högkultur, hade tillåtit sin man att ställa sig bakom fulkultur från Elgiganten.
Du har nog rätt i sak men jag har svårt att se någon motsättning i det här - som egentligen gör mig betydligt mer irriterad än exempelvis monarkin.
SvaraRaderaFör det första anser jag att brudöverlämning - som nu tycks vara ett etablerat begrepp - är en vidrig patriarkal sedvänja. Jag blev oförberett vittne till en sådan för några år sedan och tyckte att det var rätt obehagligt. Jag drog snabbt slutsatsen att om jag någonsin ska gifta mig ska det vara med en kvinna som kan gå själv.
Vidare inser jag att det här är trendigt eftersom dumhet är tidlöst. (Här slirar kanske logiken något - det är sent på kvällen.)
Därför blir jag sur när jag läser att det ska äga rum under prinsessbröllopet för att då finns sedvänjan på riktigt. Man tänker sig ju annars att det mest är något som rörmokare och undersköterskor gör innan de har bröllopsfest med gangstertema. (Jag ber redan nu dessa yrkesgrupper om ursäkt - antagandet var ju f ö som redan bevisats felaktigt.)
Att knugen tydligen kan tänka sig att medverka är hårresande. Vickan kan kanske kallas ung och dum men kungen är ju.. ja, där sket det sig igen.
Fast karln har faktiskt levt ett ceremoniellt liv i åtminstone 40-50 år. Något borde ju fastnat.
Jag tror däremot inte att graden av hederskultur i sig ökar av detta. Jag tror inte att det betyder att kungen anser att det är Vickans brors jobb att döda Daniel ifall de gjort något fult före bröllopsnatten. Besvikelsen är helt och hållet en reaktion på dumheten men för att förklara den måste man ta upp hederskulturen.
Och att högt beklaga att en uppenbart patriarkal sedvänja nu kommer att bli ännu vanligare.
Föreställningen att man inte måste ta så hårt på symboliken är bara trams. Vad ska de då med bröllopet till? Det finns 60-sekundersvigslar i stadshuset.
U.J.
"white trash-ideal"?
SvaraRaderaJag anar inkonsekvens i professor Bjerelds hållning (typ kramkalas, jag vill vara ytlig vän med alla PK-ideal). Klart du inte gillar white trash-ideal. Så säg det!
SvaraRaderaps
Heinö, Du skriver bra inlägg. Kul med en statsvetare med intressanta insikter, fötterna på jorden och avslappnad svanshållning.
ds