1 april 2010

Schyman hedersanalyserar Bjästa

"En ung kvinna ”offras” för att upprätthålla en ung mans (och hans familjs) heder. Släkt och vänner blir supportrar."

I dagens Etc bjuder Gudrun Schyman på en fullfjädrad hedersanalys av Bjästa. Hon skriver det inte rakt ut men hela artikeln andas "vad var det jag sa" (apropå gamla kritiserade Talibantal). Jag delar inte uppfattningen att Bjästa kan analyseras i termer av heder men Schymans artikel har, givetvis, vidare ambitioner:

"Det är samma mönster och samma norm och det kräver samma, samlade, motstånd".

Talibananalysen igen alltså. En farlig analys, men den bör bemötas sakligt. Min utgångspunkt är ungefär följande:

Alla kulturer rymmer normer kring manligt och kvinnligt. Våld mot kvinnor förekommer överallt. Men det betyder inte att våldets mekanismer alltid är desamma. Tvärtom. Det finns inte en norm som förtrycker kvinnor utan många. Det finns inte ett mönster för mäns våld mot kvinnor utan många olika. Visst behöver vi identifiera strukturer och inte bara enskilda händelser. Men vi måste då vara beredda på att hitta flera olika strukturer som dessutom inte nödvändigtvis är likvärdiga givet exempelvis en utgångspunkt i jämställdhet som normativt värde.

Schyman skriver att vi ska sluta peka ut "vi och dom" och istället erkänna de stora likheterna som vore dessa de enda två alternativa strategierna. Frågan är bara vem som tjänar på att västerländska feminister blundar för den stora globala variation som finns vad gäller normer, lagstiftning och, faktiskt, praktik. Vilka förlorarna är känner jag mig däremot ganska övertygad om.

14 kommentarer:

  1. Tycker du att Schymans och hennes likars syn motverkar ett effektivt jämställdhetsarbete? Vilka praxisskillnader finns mellan den diversifierade bild du tecknar och den hon representerar?

    SvaraRadera
  2. Oavsett vilken politik man önskar driva borde man väl vilja ha en så sann bild som möjligt av verkligheten? Det är helt enkelt inte sant att det är samma mönster och samma våld i Bjästa och Afghanistan och alla förlorar om vi låtsas som om det vore så.

    SvaraRadera
  3. Jag instämmer, men funderar ändå över hur de två utgångspunkterna omsätts i praktiskt arbete. Om de gör det, vill säga.

    SvaraRadera
  4. Schyman anser som bekant att idén om hedersvåld är rasistisk:

    http://www.newsmill.se/artikel/2009/03/27/iden-om-hedersvald-ar-rasistisk

    "Sveriges epitet som "världens mest jämställda land" har blivit en del av den svenska självbilden och stoltheten, alldeles oavsett att kvinnor fortfarande förtrycks i Sverige. Den svenska stoltheten har blivit en identitetsmarkör i förhållande till "de andra kulturellt avvikande" och genom att patriarkatet förläggs i andra "kulturer" blir Sverige en frizon från könsförtryck."

    "Invandrade kvinnor som stigmatiseras som offer för patriarkala värderingar från sina kulturer blir en täckmantel för rasistiska och patriarkala strukturer i Sverige som möjliggör att brott mot kvinnor upprepas gång på gång."

    Det här med att det finns något avvikande överhuvudtaget är alltid ett problem för de här människorna. Jag minns en statlig utredning jag läste om jämställdhet där det ansågs som FEL att lära barnen tolernas (SOU 2006:75 var det kom jag på nu) "eftersom detta innebär att det finns något som måste tolereras" (nämligen något som avviker från normen). Herregud....

    SvaraRadera
  5. Schyman anser som bekant att idén om hedersvåld är rasistisk:

    http://www.newsmill.se/artikel/2009/03/27/iden-om-hedersvald-ar-rasistisk

    "Sveriges epitet som "världens mest jämställda land" har blivit en del av den svenska självbilden och stoltheten, alldeles oavsett att kvinnor fortfarande förtrycks i Sverige. Den svenska stoltheten har blivit en identitetsmarkör i förhållande till "de andra kulturellt avvikande" och genom att patriarkatet förläggs i andra "kulturer" blir Sverige en frizon från könsförtryck."

    "Invandrade kvinnor som stigmatiseras som offer för patriarkala värderingar från sina kulturer blir en täckmantel för rasistiska och patriarkala strukturer i Sverige som möjliggör att brott mot kvinnor upprepas gång på gång."

    Det här med att det finns något avvikande överhuvudtaget är alltid ett problem för de här människorna. Jag minns en statlig utredning jag läste om jämställdhet där det ansågs som FEL att lära barnen tolernas (SOU 2006:75 var det kom jag på nu) "eftersom detta innebär att det finns något som måste tolereras" (nämligen något som avviker från normen). Herregud....

    SvaraRadera
  6. Vad tycker förresten de invandrade kvinnorna om Schymans och svenska genusvetares analyser? I en artikel på Newsmill försvarar artikelförfattaren muslimska kvinnors rätt till sin egen feministiska kamp, utan inblandning från västerländska genusvetare som inte förstår deras kultur eller specifika situation (men enligt Schyman är det ju rasistiskt att tala om kulturell kontext). I texten citeras bland annat Islamisk Feministisk Front:

    "Tydligen väntar vi ännu på den dagen västerländska och väst-wannabeefeminister yrvaket skall inse att det finns andra sätt att betrakta kvinnors rättigheter än deras eget! Kvinnan är, enligt IFF varken tvungen att bli mer manlig eller klä sig som det passar andra…” Artikelförfattaren frågar sig också ”Vem definierar vad som är den ”rätta” kvinnliga frigörelsen egentligen? Västvärldens roll som ”kvinnors befriare” är minst sagt tveeggad."

    Källa: http://www.newsmill.se/artikel/2009/04/03/kvinnors-rattigheter-och-islam

    SvaraRadera
  7. Niclas Kuoppa2 april 2010 10:39

    Tanja, apropå din sista kommentar, är det precis samma argument som t ex en del muslimer i olika länder använder när väst vill sprida demokrati - att demokratin inte bara har en enda (västlig) form och att demokratin kan anpassas efter islam och muslimska eller andra kulturer. Detta bemöts inte sällan av västliga demokrater med stor skepsis. Och det är ett dilemma. Det är inte så att demokratiaktivister eller feminister i Iran har samma syn på individens fri- och rättigheter som vi. Ska vi hålla käft då, eller ska vi försöka främja deras kamp för demokrati och samtidigt kritisera dem själva för vissa inslag av förtryck? Hur ska t ex väst förhålla sig till att Morgan Tsvangirai i Zimbabwe håller med Mugabe om synen på homosexuellas rättigheter?

    Sen får jag väl påminna om att det finns en väldig massa samarbete mellan feminister i väst och feminister i länder i t ex Mellanöstern. Men varför skulle dom vara mer enade, eller ha färre intressekonflikter, än t ex demokratiaktivister i väst och demokratiaktivister i Kina, Iran, Zimbabwe eller you name it?

    När jag läste Andras text ovan fick jag intrycket att han förordar ett tänkande som liknar intersektionalistiskt tänkande, med reservation för att jag kanske lägger ord i hans mun.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Intersektionalitet

    Men jag måste säga att ibland får jag intrycket att Gudrun Schymann för mycket använder sig av könsmaktordningen som analysglasögon. Genus samverkar med så mycket annat, sexualitet, etnicitet, socioekonomisk klass, funktionsduglihet, ålder, etc. Och det är väl inte så långsökt ifall dessa faktorer samverkar på olika vis i olika sammanhang!? Det är lite förvånande med tanke på Schymanns bakgrund i vänsterpartiet.

    Schymann intervjuvas förövrigt i Nöjesguiden
    www.nojesguiden.se

    SvaraRadera
  8. Niclas Kuoppa2 april 2010 10:49

    Men självklart finns det många poänger från kritiker som Chandra Talpade mohanty, Shirin Ebadi, och Vandana Shiva om att kvinnoförtrycket tar sig olika former och att västliga feminister haft en för enhetlig syn på kvinnor. Men den kritiken kan också, eller kunde, riktas mot västliga demokratiaktivister och politiker.

    SvaraRadera
  9. Niclas, "när väst vill sprida demokrati". Visst - med bomber och krig. Trovärdigt... Bättre att stötta de grupper inom resp land som strävar efter demokrati.

    Du skriver "en del muslimer i olika länder använder när väst vill sprida demokrati - att demokratin inte bara har en enda (västlig) form och att demokratin kan anpassas efter islam och muslimska eller andra kulturer. Detta bemöts inte sällan av västliga demokrater med stor skepsis. Och det är ett dilemma"

    Varför är det ett dilemma? Vad har väst att göra i dessa länder överhuvudtaget, om de inte vill hjälpa befolkningarna utifrån deras egna kulturella förutsättningar? Hur många går tex på snacket från Bildt, Reinfeldt m fl om att man är i Afghanistan för att se till att de afghanska flickorna får gå i skolan? I Östeuropa skulle alla skratta dig rakt i ansiktet om du sa att du tror på det. Det viktigaste av idag som det svenska folket måste ta itu med är sin extrema naivitet.

    Det här med demokratibegreppet är också lite komplicerat. I Östeuropa blev demokrati i folkets ögon att utländska intressen köpte upp den inhemska industrin och energiproduktionen, som nu måste köpas tillbaka för mångdubbelt pris. Enligt en bulgarisk opinionsundersökning som presenterades på bnt.bg den 10 nov 2009, anser 44% av folket att det var bättre före 1989, endast 22% anser att det är bättre nu än före 1989, resten kan inte ta ställning då de inte levt under båda eror. Att bara 22% anser att den sk demokratiseringen varit bra för landet säger en del. Man fick nämligen aldrig tillfälle att själv styra sin demokratisering - utländksa intressen var på plats i samma sekund som allt brakade samman. Och USA införde ett "grönt lotteri" där vinstlotterna "råkade" tillfalla just dataexperter, matematiker och fysiker.

    SvaraRadera
  10. Niclas Kuoppa2 april 2010 18:54

    "Vad har väst att göra i dessa länder överhuvudtaget, om de inte vill hjälpa befolkningarna utifrån deras egna kulturella förutsättningar?"

    Det är ju det som är dilemmat. Jag tycker å ena sidan att vi har en moralisk skyldighet att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Men att vi, inte minst av pragmatiska skäl, måste ta hänsyn till de omständigheter som råder i landet i fråga och vara ödmjuka nog att förstå att demokrati kan anta många olika former. Dilemmat är hur mycket hänsyn ska man ta. Afghanistan är ett bra exempel på det. Ska väst acceptera de lagar som gör att kvinnor saknar samma fri- och rättigheter som män? Eller ska man acceptera det nu, med förhoppningen att utvecklingen på lång sikt går mot större respekt för MR? Ett annat exempel är Zimbabwe, som jag nämnde ovan, och Uganda där homosexualitet numera är ett lagbrott. Ska vi dra in biståndet? Ska vi protestera? Eller ska vi hålla käften och respektera deras kultur och värderingar (som naturligtvis inte alla i landet vill leva efter. Fråga de homosexuella som riskerar hängning i Iran. Fråga de kvinnor som anklagats för otrohet och pryglats)? När man pratar med demokratiaktivister råder det ganska delade meningar om vad de anser att Väst borde göra för att främja mänskliga rättigheter. Det är ett dilemma, som sagt. Men vi bör förstå att de värderingar och lagar som gäller är elitens värderingar och lagar. Titta på kastsystemet i Indien. Titta på hur den yngre generationen och kvinnorna i Iran protesterar.

    Andreas kan säkert berätta ingående om hur vilka strategier Väst följde för att införa marknadsekonomi i t ex Ryssland efter Sovjets fall och vad det ledde till. Det är inte så konstigt att folk får en märklig bild av demokrati och tappar förtroendet för den. Inte bara pga västs agerande och det sätt som den forna kommunisteliten ändå hamnade på fötter och roffade åt sig medan arbetslösheten steg. Men det beror också på att den grad av demokrati de fick inte var densamma som vi har i väst, och att det tar tid att utveckla demokrati. Det tog lång tid i väst, det kommer det att göra i Öst också. En annan sak är att det verkar som östeuropéer möjligen förnippade demokrati med välfärdsstat, och då är det läge för besvikelser.

    Min lilla tes om varför väst via IMF agerade som de gjorde i Ryssland är att det finns olika syn på hur demokrati bäst främjas, vilka beror dels på ideologiska utgångspunkter och okunskap. Vi vet inte exakt hur demokrati bäst främjas. Det märks inte minst i debatten om Kina. Till detta kommer dessutom det du nämner, nämligen västs egna ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen och rör till det.

    Men vill man veta mer om vilka värderingar och åsikter folk har om demokrati och mycket annat kan man kolla www.worldvaluessurvey.org De har mkt intressanta och ofta uppmuntrande siffror. Önskan efter mänskliga fri- och rättigheter är så gott som global. Och frågan är hur ska vi förhålla oss till det?

    Det vart lite ostrukturerat och plottrigt här.

    SvaraRadera
  11. Niclas, det var inte alls ostrukturerat utan mycket väl sammanfattat, instämmer i allt du just skrev!

    SvaraRadera
  12. Tanja Bergkvist, som vanligt blir jag glad över att läsa det du skriver (även om jag kanske inte alltid håller med om varje detalj).
    Jag vill också passa på att berömma dig för din medverkan i Filosofiska rummet den 7/3. Jag lyssnar troget på FR, och ibland när man tassar in på frågor av politisk karatär, kan den mjäkiga korrektheten hos deltagarna göra mig illamående. Du (och en del andra som tidigare deltagit) utgör ett lysande undantag från denna obehagliga tendens.
    Jag tror för övrigt att bloggägaren Heinö skulle kunna göra ett bra dagsverke i samma program.

    SvaraRadera
  13. LP: Jag medverkade faktiskt i ett avsnitt av Filosofiska rummet i höstas (tror det sändes i november). Vet inte om det ligger kvar på hemsidan dock.

    SvaraRadera
  14. LP tack! :-)
    Andreas, jo jag fann det i förra veckan faktiskt så det ligger uppe. Här är länkarna:

    7/3-10: genusperspektivet: http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/2244717.mp3

    29/11-09: Mångfald/demokrati:http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/2080916.mp3

    SvaraRadera