Sverigedemokraterna och våldet

Valrörelsen har tagit en olustig vändning de senaste dagarna. En Sverigedemokratisk kandidat har misshandlats grovt i sitt hem, efter ett tumultartat valmöte i Malmö. Igår tvingades Sverigedemokraterna att ställa in sitt möte i Göteborg, efter en välplanerad aktion av bland andra Rättvisepartiet Socialisterna och Syndikalistisk Ungdom.

Den här typen av händelser och aktioner är enkla att fördöma. Lars Ohly var föredömligt tydlig i ett uttalande igår, medan Fredrik Reinfeldt dessvärre valde att antyda att Sverigedemokraterna har sig själva att skylla, enligt en logik som är alltför vanlig i alltför många sammanhang i den svenska debatten (kvinnor i korta kjolar, judar som inte döljer sin judiska identitet, Sverigedemokrater som har fel åsikter).

Huruvida Sverigedemokraterna gynnas är en underordnad fråga. Min bedömning är ändå att partiet kortsiktigt stärks av den här typen av händelser. Det väcker sympati och bekräftar den självbild Sverigedemokraterna vill förmedla av att de själva är ett demokratiskt parti som motarbetas med ojusta metoder, samtidigt som det blir de så kallade antirasisterna som tilldelas rollen som skräniga extremister.

Långsiktigt är det dock tveksamt att Sverigedemokraterna skulle gynnas entydigt, tvärtom är det troligt att en hel del personer skräms från att engagera sig i partiet, av rädsla för det våld och de hot som man uppenbarligen får räkna med.

För medierna är situationen delikat. Det är svårt att rapportera om våld mot Sverigedemokraterna på ett sätt som inte också ger Sverigedemokraterna en offerroll. Om man å andra sidan väljer att inte rapportera (eller, som flera tidningar valde att göra, endast skriva en kort notis om misshandelsfallet) underbygger man de idéer som finns att medierna strävar efter att tysta ner partiet.

För att komplicera det hela ytterligare så har nu Erik Almqvist, som är pressekreterare och en av de absolut mest centrala aktörerna inom partiet, hamnat i en mycket delikat situation. Den som vill ta ställning till trovärdigheten i de två olika versioner som föreligger får gärna göra det, själv avstår jag däremot. Men jag konstaterar att detta är en diskussion som Sverigedemokraterna enbart kan förlora på - oavsett vad som faktiskt har hänt är en sådan här debatt i princip omöjlig att vinna - varför det knappast är i partiets intresse att detta blir en stor nyhet.

Jag kommenterade det här i ett kortare inslag i Västnytt tidigare ikväll.