Antiziganism förhindrar rösträtt för barn

Statsvetaren Bo Rothstein skrev tidigare i år en debattartikel där han argumenterade för ”en radikal förändring av vallagen som skulle innebära att alla vårdnadshavare får rätt att rösta också för sina barns räkning”. Förslaget ingick som ett av flera för att stärka ”barnperspektivet” och Rothstein argumenterade vidare:

Föräldrar har ju skyldighet att tillvarata sina barns intressen i alla sammanhang, men märkligt nog gäller inte detta i politiken. Om föräldrar fick rätt att bruka sina barns rösträtt skulle i ett slag våra politiska partier ha ytterligare nästan två miljoner röster att konkurrera om och dessa röster skulle då kontrolleras av landets föräldrar. Det skulle i ett slag dels göra Sverige världskänt som det land som först införde verklig allmän och lika rösträtt, i stället för, som i den senaste valrörelsen, en snedvridning där andra gruppers behov, främst pensionärernas, kommer i fokus.

Tidigare har en annan statsvetarkollega, Henrik Oscarsson, förutspått att frågan  om barns rösträtt blir den stora rösträttsfrågan i vår livstid (se även kommentarerna till inlägget för en intressant argumentation för- och emot).

Faktum är att det här fram tills nyligen såg ut att kunna bli verklighet i ett europeiskt land redan i år. I ett första utkast till den nya konstitutionen i Ungern, vars slutgiltiga version väntas godkännas av parlamentet i april, föreslogs nämligen att barn skulle ges rösträtt, genom sina föräldrar.

Under arbetets gång har emellertid förslagit dragits tillbaka. Det visade sig få svagt stöd i de omfattande undersökningar som har genomförts (ett frågeformulär har skickats ut till alla ungerska hushåll, och returnerats av nästan en miljon). I en intervju igår beskrev den ungerske premiärministern Viktor Orbán motivet:

Det första många tänker på är att romska familjer har fler barn än icke-romska familjer och att romernas andel av rösterna därför skulle öka. Många vill inte att det blir så.

Ett alternativ vore att inte ge varje barn en röst utan att istället ge en extra röst till barnfamiljer, oavsett hur många barn de har. På så sätt skulle frågan frikopplas från demografiska skillnader mellan etniska grupper. Men inte heller detta förslag har vunnit något stöd i Ungern.

Överlag har arbetet med den nya ungerska konstitutionen fått mycket uppmärksamhet och kritik, både i Ungern och utomlands. Två av de tre oppositionspartierna (Socialistpartiet och det liberala gröna partiet) avser bojkotta debatten i parlamentet vilket gör att det extremnationalistiska populistpartiet Jobbik utgör den enda reella oppositionen till det konservativa regeringspartiet Fidesz (som av egen kraft kan rösta igenom den nya författtningen). Stor uppmärksamhet har utomlands ägnats åt formuleringar som stärker familjens och ofödda barns rättigheter. Men frågan om barns rösträtt har märkligt nog inte uppmärksammats särskilt mycket. Vad det ungerska fallet visar är att frågan, när debatten kommer till andra länder, förmodligen inte kan frikopplas från föreställningar om vem som gynnas/missgynnas som går bortom den uppenbara skiljelinjen mellan barnfamiljer och medborgare utan barn, utan också kommer kunna fångas in en nationalistiskt färgad diskurs.