Vänstervindar i Central- och Östeuropa

Det blev vänsterpopulisten Milos Zeman som vann presidentvalet i Tjeckien i helgen. Zeman fick knappt 55 procent av rösterna i andra omgången mot 45 procent för utrikesminister Karel Schwarzenberg. 

Segern för Zeman är ytterligare ett tecken på att det verka blåsa vänstervindar i Central- och Östeuropa. I december vann socialdemokraten Borut Pahor presidentvalet i Slovenien. Samtidigt vann en valallians bestående av socialdemokrater och liberaler parlamentsvalet i Rumänien. Tidigare under 2012 hade vänstern stora framgångar även i parlamentsvalen i Litauen och Slovakien.

Men det är fortfarande en övervikt av högerregeringar i regionen. Endast Slovakien har i nuläget en renodlad vänsterregering. I Lettland och Litauen består regeringarna, som vanligt, av breda koalitioner där såväl konservativa som socialdemokratiska partier ingår (i Litauen är premiärministern socialdemokrat, i Lettland borgerlig). I Rumänien bildas nu en majoritetsregering bestående av socialliberaler och socialdemokrater. I övriga sex länder (av de tio forna kommunistländer som blev EU-medlemmar 2004) sitter vänstern i opposition. Endast tre av tio länder har en president från vänstern (Slovakien, Slovenien och inom kort alltså även Tjeckien).

Men flera av högerregeringarna är impopulära. I Estland och Tjeckien skulle det med all sannolikhet bli vänsterstyre om det hölls val idag. I Estland har det socialdemokratiska partiet sakta med säkert seglat upp som ett av landets största partier, tillsammans med vänsterpopulistiska Centerpartiet. I Tjeckien är Socialdemokraterna överlägset största parti och det oreformerade Kommunistpartiet numera näst största parti i mätningarna.  I Slovenien har de största protesterna sedan självständigheten ägt rum under den senaste tiden, riktade mot den sittande högerregeringens nedskärningspolitik. 

Även i Polen har högerliberala Medborgarplattformen tappat positionen som största parti i mätningarna. Här är det dock inte den socialdemokratiska vänstern som gynnats, utan konservativa Lag och Rättvisa, som nu åter är största parti i Polen. Det polska exemplet illustrerar något som gäller för hela regionen, nämligen att vänster-högerdimensionen bör appliceras med försiktighet. Höger i Östeuropa representerar ofta i första hand en konservativ hållning i värdefrågor, snarare än marknadsliberalism. 

Det enda land som kommer att hålla parlamentsval under 2013 är dock Bulgarien. Och där talar det mesta för att sittande högerregering blir omvald, GERB är alltjämt största parti i mätningarna med god marginal till Socialistpartiet. Likadant är läget i Ungern, som har val våren 2014. Inte heller där finns i nuläget något hot mot Viktor Orbans konservativa regering.

Däremot kan förstås inte uteslutas att det kan bli nyval i något eller några länder. I Slovenien är regeringens ställning försvagad sedan ett mindre koalitionsparti har hoppat av. Även i Tjeckien är regeringen bräcklig och i Lettland är regeringarna sällan särskilt långlivade.