21 februari 2013

De stora samhällsutmaningarna

Idag presenterades Framtidskommissionens rapport "Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa. På Brännpunkt skriver författaren Charlotta Levay om slutsatserna. Jag kommenterade rapporten på ett seminarium tidigare idag.

Det är en läsvärd rapport som förtjänstfullt sammanfattar kunskapsläget inom det breda spektrum av frågor som utredningen berör. Möjligen tycker jag att Levay lutar sig lite väl tungt mot attitydundersökningar och är alltför okritisk när hon refererar en del skakiga tids- och länderjämförelser. Till exempel är jag tveksam till om hon verkligen har täckning för den minskade individualiseringen, vilket ligger till grund för Brännpunkt-rubriken "Svenskarna allt mindre egoistiska".

Den största utmaningen mot sammanhållningen i Sverige är som jag ser det framväxten av en etniskt definierad underklass. Det berörs i rapporten, men kanske inte i den utsträckning jag hade önskat. Men här står vi inför en utmaning som är helt ny från ett svenskt perspektiv och där det är högst oklart om de politiska aktörerna är uppgiften mogen.

Den andra stora utmaningen gäller de grupper som upplever sig vara förlorare på de senaste decenniernas stora samhällsförändringar, som bor på orter där den offentliga servicen försämrat, som saknar förtroende för medier och som upplever att de etablerade partierna inte längre tar deras problem på allvar.

De svenska partierna är inte de intressepartier de en gång var. Det där med att representera samhällsgrupper blev omodernt för ganska många år sen nu. På goda grunder. Men hur ska man med ett genomindividualiserat språkbruk lyckas formulera en politik för de många människor som faktiskt upplever sig utgöra en, på olika sätt åsidosatt, grupp? Den utmaningen är lika stor vare sig vi pratar om lågutbildade arbetslösa somalier i Hjällbo eller lågutbildade arbetslösa ungdomar i Gällivare.

Med detta sagt är jag positiv till de flesta av slutsatserna i rapporten, inte minst den tydliga betoningen på civilsamhällets roll och insikten om politikens begränsade möjligheter. Den viktiga roll som t ex Svenska kyrkan kan spela, berättade Marika Markovits klokt om på seminariet.

11 kommentarer:

  1. Delar din analys men vill nog ännu mer ifrågasätta slutsatserna i rapporten. Det är uppenbart att vi har ett växande utanförskap som inte tas på allvar av ledande politiker. Jag finner det överväldigande bekräftat att de inte är sin uppgift vuxna.

    Levay är katolik. Egendomligt att hon knyter sådana förhoppningar till Svenska kyrkan, som idag väl närmast fungerar som megafon åt politikerna.

    SvaraRadera
  2. Vad menar du med att det på "goda grunder" blivit omodernt att representera samhällsgrupper? Snarare verkar väl de senaste årens utveckling tala för en vederläggning av denna dogm, som fortfarande håller ett hårt tag om svenska partier? Sverigedemokraterna har ju skördat sina framgångar genom att representera just de "grupper som anser sig vara förlorare på de senaste decenniernas samhällsförändring", som du talar om.

    SvaraRadera
  3. Jag citerar från ditt blogginlägg ovan. "Men hur ska man med ett genomindividualiserat språkbruk lyckas formulera en politik för de många människor som faktiskt upplever sig utgöra en, på olika sätt åsidosatt, grupp?"

    Sociolog och genusforskare Anna Johansson, författare till boken ”Narrativ teori och metod”, menar att det intensiva intresse för berättande har i stor utsträckning att göra med den ”språkliga vändningen” som har skett inom både humaniora och samhällsvetenskap. Denna vändning förknippas med strömningar som postmodernism och poststrukturalism. ”Den mest radikala konsekvensen av intresse för berättande är att hävda att berättande är ett grundläggande villkor för socialt liv. Socialt liv strukturerat som berättelser. Att vi orienterar oss i världen genom våra berättelser. Metaberättelserna, vardagsberättelserna, de personliga berättelserna.” Att vi helt enkelt lever våra berättelser, anser Johansson.

    Finns det möjlighet att den "språkliga vändningen" som Johansson skriver om skulle kunna ge en eller flera/många möjlighet/er att omformulera den politik som idag förs med det genomindividualiserade språkbruket du skriver om?

    SvaraRadera
  4. Ja hur är det med de av statsvetarna så omhuldade attitydsundersökningarna.
    Vilka är de man frågar? Hur många av de är det som svarar? Vilka svarar? Det finns skäl att misstänka att de som svarar är högutbildade politiskt intresserade människor.
    Och när det gäller attitydsundersökningar så är det ju naturligt att man svarar vad som låter bra att säga,vad som är politiskt korrekt att tycka.

    SvaraRadera
  5. "Den största utmaningen mot sammanhållningen i Sverige är som jag ser det framväxten av en etniskt definierad underklass."

    Tråkigt då att du inte verkar vilja ta till dig vad som orsakat detta det kanske största politiska misslyckandet i Sveriges historia, den stora asylsökar- och anhöriginvandringen, och i stället går ut i SvD och kritiserar Billström som kommit med en försiktig antydan om att det är dags att dra i nödbromsen. Varför? De märkliga, och politiskt omöjliga, förslag du kommit med skulle inte kunna vända på utvecklingen så länge den massiva asylsökar- och anhöriginvandringen fortsätter. Nu ska den dessutom enligt Migrationsverket nå helt nya rekordnivåer framöver och de som kommer är mer svårintegrerade än någonsin tidigare. I kombination med den ekonomiska krisen är det ett recept för katastrof och lägg till det att allt fler kommuner redan nått bristningsgränsen och säger stopp. I det allvarliga läget vore det bra om du och Timbro visade prov på lite realism och ger Billström stöd i stället för att kritisera honom.

    SvaraRadera
  6. Äntligen tar du upp frågan om den underklass som skapas av invandringen som en viktig fråga för sammanhållningen i Sverige. Ett tag trodde jag inte att du tänkte att det var viktigt. För högerinriktade är en hög invandring ett lysande sätt att skapa den låglönemarknad som de eftersträvar och att även därmed utöka lönespridningen. Men frågan är om ens detta räcker för att det ska skapas tillräckligt många jobb i tillräckligt hög takt. Helt klart förstärker en sådan lönespridning motsättningarna i samhället. Det är knappast en politik för att förhindra etablerandet av en etniskt färgad underklass.

    Socialdemokraterna borde allvarligt fundera på vad den Palmeinspirerade internationella solidaritetspolitiken innebär för deras nationella samhällsmodell. Är de villiga att offra den svenska interna solidariteten mellan människor för att vara solidariska med hjälpsökande från andra länder. Det finns ett motsatsförhållande mellan dessa hörnpelare i socialdemokratisk politik som jag aldrig hört en socialdemokrat erkänna. Jag förstår inte hur de kan blunda för att en alltför hög invandring urholkar själva basen för en solidarisk samhällsmodell i Sverige. Jag känner till flera exempel invandrade sossar som är besvikna och funderar på att rösta på SD trots att de vet vad de står för, bara för att få stopp på det ständiga påflödet av konkurrens om bostäderna och om jobben. Det är de inte så etablerade invandrarna som drabbas hårdast i konkurrensen, medan medelklassen inte drabbas alls. Tvärtom gynnas de av alla fantastiska billiga tjänster som den nya etniskt färgade underklassen levererar.

    SvaraRadera
  7. "Jag känner till flera exempel invandrade sossar som är besvikna och funderar på att rösta på SD trots att de vet vad de står för, bara för att få stopp på det ständiga påflödet av konkurrens om bostäderna och om jobben."

    Varför skulle inte invandrade sossar kunna rösta på SD med tanke på vad de står för? SD har kopierat den framgångsrika danska regeringspolitiken, inte Nazitysklands...

    "Det är de inte så etablerade invandrarna som drabbas hårdast i konkurrensen, medan medelklassen inte drabbas alls. Tvärtom gynnas de av alla fantastiska billiga tjänster som den nya etniskt färgade underklassen levererar."

    Det är väl inte så många "fantastiska billiga tjänster" som den "nya etniskt färgade underklassen levererar" för tillfället; i stället utmärks den för en skyhög arbetslöshet och ett liv i "utanförskap" i etniska enklaver där de lever på svensk välfärd som svenska skattebetalare står för. Varje år måste minst 40-60 miljarder kr överföras från svensk- till invandrarbefolkningen, pengar som hade kunnat gå till att förstärka välfärden, så nog drabbas även medelklassen av situationen. Men det är väl en sådan framtid som du beskriver som näringslivshögern drömmer om.

    SvaraRadera
  8. Lars, en hel del billiga tjänster finns det, men om de är billiga p.g.a. skattebrott så är det tveksamt om de är det positiva tillskott till landets ekonomi som vissa vill hävda. Om de konkurrerat ut andra verksamheter med bättre skattemoral så känns det som en minuspost.

    Grekland är ju ett exempel på hur det går när denna sorts "kreativitet" går för långt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste absolut vara en minuspost om svartjobb/saker konkurrerar ut de med skattemoral.

      Samhällsfunktionerna hostar och hackar i olika hög grad. Vänstern anser att inkomstskattesänkningarna var av ondo och hade behövts till samhället. Där håller jag inte med, för det finns en post som kostar en hel del och spridit sig som ringar på vattnet till fler samhällsposter. Misslyckad invandring och integration och alla de sju etablerade partierna står bakom detta. Som respons på det växte SD och lär fortsätta växa.

      Personligen hoppas jag att Löfvens förslag om att bötfälla kommuner som säger nej till mer mottagande, och överföring av de pengarna till kommuner som säger ja, att det går igenom. Är beloppet lågt blir det billigare att hosta upp. Är beloppet högt lär det bli storm. Kommuner utan bostäder eller jobb ska ta stort från poster som skola, sjukvård, äldrevård för att betala kommuner med fler bostäder (men troligtvis lika dåligt med jobb ....)? Det behövs en storm så att fler svenskar förstår hur pressad situationen är med stort antal ankommande och anhöriga utan ordnad bostad och försörjning.

      Jag ser att det är på förslag att det statliga stödet till kommuner ska öka från 2 till 6 år. Den 200%iga ökningen säger en hel del om vilka kostnaderna är för invandrare med lång startsträcka. Lättare för kommuner ja, men det är fortfarande skattepengar som annars kunde användas till vad staten brukar stå för. En-veckas-försvaret t.ex.

      Radera
  9. Den viktiga roll som t ex Svenska kyrkan kan spela?

    Menar du samma kyrka som förlorar ungefär 60,000 medlemmar per år eller hur många den nu är?
    Menar du dessutom att kyrkan ska åstadkomma "något" som inte politiken/politikerna klarat av trots de tiotals år och de miljarder de haft till sitt förfogande.....för övrigt finns det väl inte något västerländskt land som klarat av detta. Tänker man efter så finns det väl över huvud taget inget samhälle ens historiskt som lyckats med ett liknande samhällsexperiment.

    Hur menar du egentligen? Kyrkan har väl för övrigt aldrig någonsin i modern tid varit så politiserad som den är nu. Dessutom så distanserar sig ju den Svenska kyrkan allt mer från andra kyrkor.
    Fast det är kanske det som är poängen. Det blir ju liksom lättare för den Svenska kyrkan då att kasta av sig den kristna skruden och i likhet med den vision som den moderate socialförsäkringsministern Ulf Kristersson lade fram, att Svenska kyrkan ska övergå från att vara en kristen kyrka till att bli en brobyggare som öppnar upp för alla religioner. Tja, vad ska man säga om detta land och dess elit till företrädare......

    Eller menar du kanske att kyrkans skall agera likt Expo?
    Kyrkan anlitar förresten redan Expo för att lära sig ”bemöta den alltmer utbredda främlingsfientligheten i vårt land".
    Kommer därmed kyrkans existensberättigande bli densamma som Expos? Dvs rasismen. Expos hela existens måste väl ändå sägas vara baserad på en enda sak - tanken om den strukturella rasismen och den utbredda främlingsfientligheten i det svenska samhället.
    Utan dem så finns inte något som helst behov av Expo och deras "utbildningssatsningar" i skolor, kommuner, fack, kyrkan etc. för att leta rasister varhelst de döljer sig.
    Utan dessa "utbildningsbehov" blir det inte heller klirr i kassan för Expo. Utan klirr – inget Expo.

    Den illvillige skulle då kunna säga att Expo faktiskt livnär sig av rasism och därmed även ställa den berättigade frågan om främlingsfientligheten verkligen är så utbredd i vårt land som Expo påstår och om svensken verkligen är en så usel rasist eller om det ligger i Expos eget intresse att upprätthålla en sådan bild? Hoppsan, att fundera så är väl nästan som att svära i kyrkan. Räknas det som tankefrihet och är det fortfarande tillåtet att yppa sådant? Tur då att jag själv inte är illvillig och aldrig skulle tänka så eller komma på att ställa en sådan fråga.

    Men om vi ändå leker med tanken, att rasism inte är den grundläggande orsaken till utanförskapet, då måste ju helt andra frågor ställas och andra aktörer än Expo, Bjurvall, Åsa L, Mazetti & Co in på banan att ges utrymme i TV:s morgonsoffor och bjudas in till debatter runt om i landet. Kanske till och med forskningspengarna skulle riktas till helt andra samhällsforskare än nu.

    Och ve och fasa - vem skall man då skylla på om inte halmgubben rasism kan nyttjas? Då kan man ju inte ens längre skylla allt på SD och på alla dessa anonyma "näthatares". Vad gör man då när den snuttefilten är borta?
    Vad värre, då återstår frågan - HUR skall alla dessa "nysvenskar" integreras och HUR skall de och hela deras familjer någonsin kunna bli helt självförsörjande och bidra till samhället med samma summa som de kostar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Amen! Dina frågor kräver svar - inte innehållslöst frastuggande.
      Fast innan vi kan få några svar krävs en grundlig analys. Andreas här är och nosar på verkligheten, men när det gäller ryggar han tillbaka. Ingen, varken till höger eller vänster inom etablissemanget, tycks villig att se verkligheten, analysera den och riskera att komma till slutsatsen att detta mångkulturellt experiment har varit förödande.

      Radera