Idag återstår sex veckor till
Europaparlamentsvalet. Valkampanjerna inför EP-valen brukar vara korta –
åtminstone om man jämför med riksdagsval, som å andra sidan har väldigt
utdragna kampanjer i Sverige jämfört med många andra länder – och har därför
ännu inte kommit igång för fullt. Men visst märks det både i medierna och i
partierna att EU-valet närmar sig.
En för demokratin viktig aktör har dock
ännu inte alls brytt sig om att det närmar sig ett EP-val. Opinionsinstituten
har varit nästan helt passiva. I februari presenterade Sifo och Novus varsin
mätning (vilka dessutom gav ovanligt spretiga resultat). I övrigt har det varit helt tyst.
Jämfört med andra EU-länder utmärker sig
svenska opinionsinstitut som anmärkningsvärt ointresserade av EP-valet. I länder
som Storbritannien, Grekland och Italien publiceras nya mätningar varje vecka.
I för Sverige jämförbara länder som Danmark, Österrike och Tjeckien har det
publicerats ett halvdussin mätningar under de två månader som har gått sedan
den senaste svenska mätningen publicerades.
Faktum är att Sverige hamnar i botten. De
enda länder vars väljare får sämre information från opinionsinstituten än
Sverige är Cypern och Malta, samt Belgien – där nationella val hålls samma dag
med EP-valen.
För det är väljarna som behöver
opinionsinstituten. Är en röst på Piratpartiet en bortkastad röst? Är det ens
värt att kolla upp vad Junilistan står för eller har de ändå ingen chans att
komma in? I pålitliga mätningars frånvaro frodas istället grundlösa antaganden, som att EP-valet skulle vara särskilt gynnsamt för Sverigedemokraterna (vilket det helt saknas belägg för) eller att det finns ett växande stöd för Feministiskt initiativ.
Vi vet från tidigare EP-val att väljarna i
högre utsträckning än i riksdagsval är beredda att rösta på mindre partier. Men
samtidigt är väljarna strategiska. Få vill kasta bort sin röst. På samma sätt
som det är viktigt att veta vad partierna vill driva för politik är det därför
också viktigt att väljarna har adekvata kunskaper om opinionsläget.
Vi som till vardags klagar över att det
görs för mycket mätningar tenderar ibland att glömma bort att dessa faktiskt
fyller en viktig demokratisk funktion, Om inte annat så påminns vi om detta nu
när instituten för en gångs skull inte gör sitt jobb.
--
Här kan man läsa en sammanställning av opinionsmätningar i alla 28 EU-länder.
Det bekräftar väl bara att EUP-valet är ett "andra rangens val". Inför valet 2009 var det först en bit in i maj som det började komma ett flertal mätningar, alltså bara en månad innan valet.
SvaraRadera"om man jämför med riksdagsval, som å andra sidan har väldigt utdragna kampanjer i Sverige jämfört med många andra länder"
SvaraRaderaStämmer detta verkligen?
Kan eventuellt ointresset av att göra mätningar bero på "etablissemangets" vilja att människor inte ska få kännedom om de alternativ till riksdagspartierna som står till buds och om de har en ärlig chans att komma ifråga? EU-valet är i högsta grad viktigt, eftersom EU-politiken alltmer påverkar medborgarnas vardag.
SvaraRaderaHar provat att eposta dig men inte fått nåt svar.
SvaraRaderaJag läste några av dina länkar till höger på sidan. I krönikan Heinö: Mot de hemmasnickrade teoriernas förlorade land i Borås Tidning skriver du att att Henrik Arnstads bok Älskade fascism har fått förödande kritik i vetenskapliga facktidskrifter (Filosofisk tidskrift, Nr 1 2013, Historisk tidskrift, Nr 1 2014).
Jag gick till biblioteket och hittade artikeln i Historisk tidskrift men i Filosofisk tidskrift nr 1 fanns ingen vad jag kunde se.
Jag bläddrade igenom flera gånger utan att hitta den och nu undrar jag om jag är blind eller om den finns i något annat nummer? (Jag hittade ingen i de andra tre numren från 2013 heller)