22 maj 2014

Inför EU-valen: Nederländerna

UPPDATERING TORSDAG 22 MAJ kl 23.30

I Nederländerna publicerades ikväll en vallokalsundersökning. Rösträkningen dröjer till söndag – inga resultat får presenteras förrän den sista vallokalen stängt i det sista av de 28 länderna vilket den här gången innebär Italien kl 23 på söndag kväll – men rimligen säger siffrorna från Ipsos exit poll en hel del om resultatet.

Den stora nyheten är förstås att Geert Wilders PVV gör ett sämre val än väntat. 12,2 procent motsvarar en minskning med nästan fem procentenheter sedan förra valet. PVV toppade mätningarna så sent som för några veckor sedan, så det är ett avsevärt väljartapp som drabbat Wilders under valkampanjen.

Kommentar: valresultat för PVV i parlaments- och Europaparlamentsval. 
Siffran för 2014 är inte valresultat utan vallokalsundersökning från Ipsos.

Resultatet, förutsatt att det står sig, kommer försvaga Wilders ställning i inrikespolitiken, men försvårar också möjligheterna för Wilders att spela en större roll i Europapolitiken. När Wilders höll sin presskonferens i Haag i november tillsammans med Marine Le Pen var det ju kungen och drottningen av europeisk högerpopulism som framträdde. Givet att de nu får ihop en grupp kommer styrkeförhållandena vara minst sagt ojämna. Hur en rejält skadeskjuten Wilders med endast tre mandat ska kunna få något att säga till om i en eventuell högerpopulistisk grupp är oklart. Förutsättningarna för sammanhållning hade förmodligen varit mycket bättre om det varit flera segrare som samlades efter valen.

I övrigt är det mest slående den dramatiska fragmentariseringen av det holländska partisystemet. Största parti enligt vallokalsundersökingen är socialliberala D66 med 15,6 procent. Jag kan inte komma på något annat val i Europa där en så liten andel av väljarkåren har räckt till för att bli största parti. Om det står sig är det första gången D66 vinner ett val i Nederländerna sedan 1966.

Totalt ser 10 partier (egentligen 11, eftersom två ingår i en valallians) ut att få mandat från Nederländerna. Det är holländskt, men inte europeiskt, rekord. Utöver de åtta (nio)partier som redan sitter i parlamentet tycks nu både pensionärspartiet 50PLUS och djurrättspartiet PvdD vinna mandat. 50PLUS väntas ingå i den liberala gruppen ALDE, medan PvdD, som är EU-kritiskt, troligen kommer ingå i den socialistiska gruppen GUE/NGL.

Det holländska valet är också en seger för etablissemanget. Utöver PVV:s 12 procent väntas Socialistpartiet få 10 procent. Den överväldigande majoriteten av holländska väljare har istället röstat på EU – och euro- - positiva partier.


Den stora förloraren utöver Wilders är Socialdemokraterna. 9,4 procent är inte bara partiets sämsta valresultat någonsin. Det gör också de holländska socialdemokraterna till de svagaste i Europa just nu, med möjligt undantag för Polen.

-----------

Nederländerna är det enda av alla 28 EU-länder som har partier representerade i samtliga sju europeiska partigrupper. Detta är en så god illustration som någon av hur splittrat det holländska partisystemet är. Ett annat uttryck för splittringen visar sig i opinionsmätningarna: enligt den senast publicerade mätningen väntas sju partier vinna mellan 9 och 18 procent.

I Nederländerna används samma valsystem i EP-val som i nationella val. Total proportionalitet, utan procentspärr. Men eftersom det bara finns 26 platser är det ändå svårare för små partier att vinna mandat i EP än i nationella val. Det tycks dock inte påverka väljarbeteendet i någon större utsträckning. (En skillnad är att de klerikala partierna brukar bilda valllians i Europavalen, för att vara garanterade mandat.) 

Valresultat i Nederländerna 1999-2012
Kommentar: valresultat i procent i nationella (2002, 2003, 2006, 2010, 2012) 
och Europaparlamentsval (1999, 2004, 2009) för de största partierna.

Geert Wilders PVV toppade mätningarna så sent som för en månad sen. Men sedan lokalvalen tycks partiet ha tappat stöd och det mest sannolika verkar vara att partiet varken blir störst eller lyckas överträffa resultatet från 2009. Vinnarna i det holländska valet kan istället bli liberala D66 – som för första gången någonsin kan bli största parti i ett holländskt val – och vänsterradikala Socialistpartiet. I ett EU-perspektiv utmärker sig Nederländerna genom att relativt sett bidra minst av alla länder till de stora parlamentsgrupperna – endast åtta av 25 mandat senast och sannolikt ännu färre denna gång.

Givet hur det holländska partisystemet fungerar skulle man kunna tänka sig att landet även bidrog med några mer udda partier till Europaparlamentet. I parlamentet i Haag finns till exempel både ett pensionärsparti och ett djurrättsparti. Men inget av dem ser ut att få mandat. Inte heller har det holländska Piratpartiet haft några framgångar hittills.

1 kommentar:

  1. Jag har lite svårt att förstå varför AJH betecknar det holländska partisystemet som så splittrat. År 2012 hade tydligen två av de sju största partierna ca 25 %, två ca 10 %, två ca 8 % och ett ca 3 %. Det skiljer sig väl inte så särskilt från Sverige? Skillnaden ligger möjligen i att de riktigt små partierna i Nederländerna kan bli representerade i parlamentet i Haag. I Sverige klumpas de ihop som "övriga" och nämns knappt om de inte kommer upp i närheten av 4%-spärren.

    SvaraRadera