8 februari 2010

Nationalistiska partier

Idag gästades min statsvetenskapliga institution i Göteborg av sociologiprofessorn Jens Rydgren som gav en översikt över forskningsläget kring radikala högerpopulistiska partier i Västeuropa. Rydgren har hållit på länge med de här frågorna och gjorde så vitt jag kan bedöma en utmärkt sammanfattning av forskningsfältet.

Han lyfte exempelvis fram betydelsen av politiska skiljelinjer. Om den nationella politiken domineras av en socioekonomisk dimension där partierna kan sorteras in från vänster till höger utgör det en försvårande omständighet för nya partier att komma fram. Finns däremot flera dimensioner, i synnerhet en sociokulturell, har högerpopulistiska partier ett gynnsammare utgångsläge. Som Bo Rothstein påpekade får Sverigedemokraterna således god assistans av Arena-vänsterns identitetspolitiska kamp.

Rydgren var också skeptisk till betydelsen av karismatiska ledare, hävdade att forskningsläget är oklart vad gäller effekterna av de etablerade partiernas strategier (debattera eller ignorera) samt konstaterade att det faktiskt saknas systematiska studier kring betydelsen av medial uppmärksamhet. Här har vi flera teman som vore utmärkta att behandlas vidare, inte minst i studentuppsatser.

Själv lyfte jag frågan om partiernas etikettering. Rydgren, i linje med mycket av den internationella forskningen, använder alltså beteckningen "radikala högerpopulistiska partier"som samlingsnamn för att inkludera exempelvis Svergidemokraterna, Lega Nord, Front National och Dansk Folkeparti.

Jag tycker att det är en dålig beteckning. Den är otymplig, den bygger in för mycket i själva beskrivningen och den är normativt problematisk.

Mitt förslag är att istället använda beteckningen nationalistiska partier. Det är enkelt, säger inte mer än vad som behöver sägas och är så nära en värderingsfri etikett vi kommer.

Vi kallar gröna partier för gröna, vi kallar liberala partier för liberala. Varför inte kalla nationalistpartier för nationalistiska? Både anhängare och kritiker borde kunna enas om beteckningen som fångar partiernas ideologiska kärna och skiljer ut dessa partier från övriga (åtminstone i Västeuropa, vilket täcker in 95 procent av forskningen).

Och inget är förlorat. Kvar finns fortfarande möjligheten att skriva analyser och kritiskt granskande reportage kring främlingsfientligheten, populismen eller extremismen inom de nationalistiska partierna.

10 kommentarer:

  1. Front National och Rassemblement pour la République (gaullisterna) i samma familj då?

    Bortser du inte från det faktum att nationalismen blivit så "odd" idag att den bara upprätthålls i sportsammanhang och bland dessa partier vars namn är ett stridsäpple?

    VS

    SvaraRadera
  2. Det är väl just det som är poängen, dvs att det finns ganska få partier som lyfter fram nationalismen som ideologisk grund och värnandet av nationell identitet som en viktig fråga.

    Gaullisterna skulle jag snarare etikettera som ett (liberal?)konservativt parti men där är du experten!

    Jag tänker även att utvecklingen i Europaparlamentet - med den förvisso kortlivade Identitet, Tradition och Suveränitet - indikerar att vi har med en ganska välavgränsad partifamilj att göra. Vilket inte betyder att partierna i praktisk politik står för samma sak men det gäller ju många andra partier också, inte minst gröna och vänsterpartier i Europa.

    SvaraRadera
  3. Varför tycks det behövas en särskild, alldeles egen, uppsättning av förklaringar för att förklara just nationalistpartiers framväxt och framgångar?

    Duger inte alla de vanliga generella förklaringarna varför somliga partier lyckas och andra inte på den elektorala arenan?

    Man kan känna ibland att hjulet uppfinns på nytt när forskare på högerpopulistiska nationalistpartier skall ge sig på att finna förklaringar till opinions- och valframgångar.

    SvaraRadera
  4. Eftersom färger nu är populärt i partisammanhang, varför inte bara använda den halvt etablerade färgbeteckningen: bruna.

    SvaraRadera
  5. Det är lite intressant att fundera över vad som skulle kunna inrymmas i kategorin nationalistpartier, som tycks mig som en bredare kategori än radikala högerpopulistiska partier (håller med om att den beteckningen är problematiskt på flera sätt). Är nationalistparti nödvändigtvis samma sak som ett "radikalt högerpopulistiskt parti", eller kan man t ex tänka sig ett parti som är nationalistiskt men inte populistiskt? Nationalistiskt men inte radikalt?
    Henrik: ja, ibland får man väl känslan av att hjulet uppfinns på nytt. Men samtidigt kanske de befintliga förklaringarna inte helt funkar på de här partierna, eller åtminstone inte är tillräckliga (har dock inte tillräcklig koll för att veta) vilket åtminstone gör det nödvändigt med en viss teoriutveckling?

    SvaraRadera
  6. Vore inte "invandringskritiska" partier den bästa benämningen?

    ATEIST

    SvaraRadera
  7. Henrik: Såvitt jag vet finsn det massor av forskning om gröna partier, kommunistpartier, socialreformistiska partier och alla andra sorters partier - eftersom de har olika kontextuella förutsättningar. Hela Lipset & Rokkans modellbygge handlar ju om relationen mellan arbetarrörelsens mobilisering och statsbyggande. Men som opinionsforskare kan man ju självklart behandla alla partier som samma x-variabel - men du komemr aldrig att övertyga mig om att det räcker för att förstå partisystem, mobilisering och nationsbyggande.
    Ateist: Har själv funderat på det - samtidigt känsn det lite tidsbundet och saknar generalitet.
    VS

    SvaraRadera
  8. "Nationalistiska partier" tycker jag låter som en utmärkt beteckning som alla borde kunna enas kring.

    Det blir lite förvirrande när man kallar ett parti som förordar en skatte-/bidrags-/välfärdspolitik kopierad från Socialdemokraterna, för "Höger".

    SvaraRadera
  9. Det er flere problem med å bruke "nasjonalistiske partier" som en generell betegnelse på disse partiene.

    Det blir vanskelig å skille mellom høyrenasjonalisme og venstrenasjonalisme. Alle partiene du nevner regner seg eller blir regnet av andre for å være på på høyresiden. Men hva med Scottish National Party eller Plaid Cymru? Definitivt nasjonalistiske parti, men med en helt annen politisk agenda. Dersom alt bare skal kalles nasjonalistisk, blir det ikke mulig å skille mellom British National Party og Scottish National Party!

    En annet problem er at dersom voldelige høyreekstremister eller rent nynazistiske grupper blir kalt nasjonalister, kan dette virke til å ufarliggjøre dem. Eventuelt at en gjennom å kalle ytterliggående grupper som nasjonalister, bidrar til å sverte alle som kjemper for nasjonal selvråderett, ønsker å ta vare på nasjonalstaten, mot EU o.l.

    Begrepet nasjonalistiske partiet bør kanskje være forbeholdt partier og bevegelser som kjemper for å opprette en egen nasjonalstat. Det kan derfor passe for Lega Nord, Vlaasm Belang, Scottish National Party, Plaid Cymru og diverse baskiske, katalanske og færøyske parti, men ikke for Sverigedemokratarna, Dansk Folkeparti eller Front National (eller Fremskrittspartiet).

    SvaraRadera
  10. @Sosialisten: att kalla nynazister för nationalister har jag aldrig förespråkat och det vore givetvis helt fel. Däremot tycker jag nog att det problem du identifierar kan lösas genom att i motiverade fall skilja mellan högernationalistsika och vänsternationalistiska partier.

    SvaraRadera