Ataka och bulgarisk extremnationalism

Förra fredagen ordnade det extremnationalistiska partiet Ataka (”Nationella Unionen Attack”) en demonstration i Sofia mot att böneutropen från stadens moskéer är för högljudda. Demonstrationen spårade ur och flera Ataka-medlemmar gick till direkt attack mot muslimer i Banya Bashi-moskén i centrala Sofia. Bönemattor brändes upp och flera personer skadades i tumultet.

Nu har åklagare i Bulgarien inlett en undersökning för att förbjuda Ataka vars partiledare, Volen Siderov, deltog i protesterna. Siderov har vad jag har sett inte tagit avstånd från händelsen utan går till motattack mot dem som vill förbjuda hans parti:

”låt dem förbjuda oss. Låt dem ta bort det sista hindret mot den anti-bulgariska maffia som styrt landet de senaste 20 åren. Låt dem placera muslimska bönemattor över hela Sofia så att man inte längre kan promenera i centrum, på mattorna som ockuperas av islamister”.

Ataka är nu inte vilket litet struntparti som helst. I parlamentsvalet 2009 fick man drygt 9 procent av rösterna och i Europaparlamentsvalet samma år drygt 12 procent. Man är stödparti i parlamentet åt det regerande center-högerpartiet GERB.

Förbud av partier är i allmänhet väldigt ovanliga och sällan någon lyckad strategi. Wikileaksdokumenten som spreds förra året avslöjade bland annat att USA:s ambassadör i Bulgarien har information som tyder på att Ataka och DPS, som är det parti som i praktiken företräder Bulgariens muslimska minoritet, arbetar i symbios: båda är beroende av varandra för att mobilisera sina egna väljare.

Sveriges och västmedias uppmärksamhet för Östeuropa är ytterst selektiv. Det har, på goda grunder, rapporterats en hel del om Ungern under våren och många känner till Jobbik. Men Bulgarien är avsevärt mindre känt. Likväl är landet en EU-medlem, med ett minst lika extremt parti som alltså fungerar som stödparti åt en regering och vars medlemmar, under ledning av partiledaren, går till fysisk attack mot muslimer som samlats till fredagsbön.

Begrepp som islamofobi, högerextremism och främlingsfientligt är vilseledande i sammanhanget. Muslimer är inga främlingar i Bulgarien. Islam har en längre historisk kontinuitet i Bulgarien än kanske något annat europeiskt land, med en närvaro av muslimer sedan 1300-talet. Relationerna mellan kristna och muslimer har varierat genom århundradena. Så sent som vid slutet av 1980-talet drev den kommunistiska regeringen i Bulgarien öppna kampanjer mot muslimerna, vilket bland annat ledde till en omfattande flyktingström av så kallade ”turk-bulgarer” till Sverige, sommaren 1989.

Drivkraften är istället ett utbrett socialt och politiskt missnöje kombinerat med en extrem nationalism enligt vilken endast ortodox kristendom hör hemma i Bulgarien. Bulgarien hör till de länder i Europa som har svagast skydd för religionsfrihet och de senaste månaderna har det kommit flera rapporter om trakasserier av exempelvis Jehovas Vittnen. I termer av väljare stöds Ataka av transitionens förlorare: de som fått det sämre materiellt och skyller detta på globalisering, europeisering och korrupta politiker.