Etniska kravaller i Bulgarien

Via utmärkta Sofia News Agency har det de senaste dagarna gått att följa dramatiska rapporter från Bulgarien. I flera av landets största städer pågår sedan ett par dagar våldsamma demonstrationer som tidvis urartat till kravaller med etniska och rasistiska förtecken.

Bakgrunden till kravallerna är att en nittonåring i den lilla byn Katunitsa omkom natten till fredagen sedan han blivit avsiktligt överkörd av en minibuss. Gärningsmännen associerades snabbt till den lokale romske klanledaren "Tsar Kiro". Kiros ägor har satts i brand och protesterna spridit sig först till Plovdiv (där ytterligare en person omkom under demonstrationerna i lördags) och nu även till huvudstaden Sofia. Ikväll måndag rapporteras att situationen i huvudstaden varit kaotisk. Bland annat har Sofias största moské attackerats (inte första gången i år, jag skrev om en tidigare incident i våras).

Tidigare idag framträdde Bulgariens president Parvanov tillsammans med landets premiärminister Borisov och försökte mildra situationen. Enligt Borisov hade protesterna mot den romske klanledare "personliga" motiv och skulle inte tolkas som uttryck för etniska konflikter.

Beskrivningen rimmar illa med de rapporter om demonstrationerna som framkommit. Demonstrationerna förefaller delvis - men inte fullständigt - vara organiserade av den bulgariska nationalistiska extremhögern (våldet tillskrivs framförallt fotbollshuliganer från Botev Plovdiv och Lokomotiv Plovdiv). Utöver upprördhet över mordet i Katunitsa framförs åsikter som att många romer lever laglöst och försörjer sig på kriminell verksamhet, att staten låter detta ske och att bulgarisk media tagit ställning för den romska sidan i konflikten. Högerextrema partiets Atakas ledare Siderov har exempelvis sagt att polisen nu måste sluta negligera romernas kriminalitet.

Om mindre än en månad är det president- och lokalval i Bulgarien. Valkampanjen har precis inletts. För Ataka är oroligheterna den bästa tänkbara start de kunde få.

UPPDATERING (Tisdag): Hundratals personer rapporteras ha gripits i Sofia och Plovdiv efter upploppen. Borgmästaren i Plovdiv har avbrutit sin valkampanj och uppmanar sina motståndare att göra detsamma, av rädsla för att fortsatt kampanjande kan driva på motsättningarna. Företrädare för etniska och religiösa grupper i Plovdiv har gemensamt uppmanat till lugn och tagit avstånd från våld. Företrädare för romer i Plovdiv har markerat avstånd mot "Tsar Kiro" (eller Kiril Rashkov, som han egentligen heter) och hänvisar till honom som någon som "kommit från Rumänien". En informell romsk tribunal har också tagit händerna ifrån Rashkov, vilket tolkas som en inofficiell dödsdom. Myndigheterna har samtidigt inte kunnat presentera en förklaring till varför Rashkov inte har betalat någon skatt och varför hans affärer inte har granskats.

Ataka och bulgarisk extremnationalism

Förra fredagen ordnade det extremnationalistiska partiet Ataka (”Nationella Unionen Attack”) en demonstration i Sofia mot att böneutropen från stadens moskéer är för högljudda. Demonstrationen spårade ur och flera Ataka-medlemmar gick till direkt attack mot muslimer i Banya Bashi-moskén i centrala Sofia. Bönemattor brändes upp och flera personer skadades i tumultet.

Nu har åklagare i Bulgarien inlett en undersökning för att förbjuda Ataka vars partiledare, Volen Siderov, deltog i protesterna. Siderov har vad jag har sett inte tagit avstånd från händelsen utan går till motattack mot dem som vill förbjuda hans parti:

”låt dem förbjuda oss. Låt dem ta bort det sista hindret mot den anti-bulgariska maffia som styrt landet de senaste 20 åren. Låt dem placera muslimska bönemattor över hela Sofia så att man inte längre kan promenera i centrum, på mattorna som ockuperas av islamister”.

Ataka är nu inte vilket litet struntparti som helst. I parlamentsvalet 2009 fick man drygt 9 procent av rösterna och i Europaparlamentsvalet samma år drygt 12 procent. Man är stödparti i parlamentet åt det regerande center-högerpartiet GERB.

Förbud av partier är i allmänhet väldigt ovanliga och sällan någon lyckad strategi. Wikileaksdokumenten som spreds förra året avslöjade bland annat att USA:s ambassadör i Bulgarien har information som tyder på att Ataka och DPS, som är det parti som i praktiken företräder Bulgariens muslimska minoritet, arbetar i symbios: båda är beroende av varandra för att mobilisera sina egna väljare.

Sveriges och västmedias uppmärksamhet för Östeuropa är ytterst selektiv. Det har, på goda grunder, rapporterats en hel del om Ungern under våren och många känner till Jobbik. Men Bulgarien är avsevärt mindre känt. Likväl är landet en EU-medlem, med ett minst lika extremt parti som alltså fungerar som stödparti åt en regering och vars medlemmar, under ledning av partiledaren, går till fysisk attack mot muslimer som samlats till fredagsbön.

Begrepp som islamofobi, högerextremism och främlingsfientligt är vilseledande i sammanhanget. Muslimer är inga främlingar i Bulgarien. Islam har en längre historisk kontinuitet i Bulgarien än kanske något annat europeiskt land, med en närvaro av muslimer sedan 1300-talet. Relationerna mellan kristna och muslimer har varierat genom århundradena. Så sent som vid slutet av 1980-talet drev den kommunistiska regeringen i Bulgarien öppna kampanjer mot muslimerna, vilket bland annat ledde till en omfattande flyktingström av så kallade ”turk-bulgarer” till Sverige, sommaren 1989.

Drivkraften är istället ett utbrett socialt och politiskt missnöje kombinerat med en extrem nationalism enligt vilken endast ortodox kristendom hör hemma i Bulgarien. Bulgarien hör till de länder i Europa som har svagast skydd för religionsfrihet och de senaste månaderna har det kommit flera rapporter om trakasserier av exempelvis Jehovas Vittnen. I termer av väljare stöds Ataka av transitionens förlorare: de som fått det sämre materiellt och skyller detta på globalisering, europeisering och korrupta politiker.