30 maj 2011

Bör skolavslutningar hållas i kyrkan?


"It's just a church!"
"Something wrong?
"He's just tremblin' all over"

 
Skolinspektionens chefsjurist Ingegärd Hilborm säger idag till Ekot följande om sin tolkning av det nuvarande regelverket: "om det inte finns någon annan lokal att samlas i" är det OK med en kyrka, men då får det inte förekomma några religiösa inslag. Inga böner, ingen välsignelse och inga psalmer (fast "Den blomstertid nu kommer" är OK eftersom den, av Hilborm, räknas som en "sommarsång")

Jag ser tre problem med skolinspektionens linje, Hilborms kommentarer och den allmänna inramningen av den här frågan.

För det första anser jag att Skolinspektionen drar en alltför snäv gräns kring vad som bör vara tillåtet. Risken är att vi inte förmår hålla isär det som utgör en verklig kränkning från det som utgör en inbillad kränkning. Det är en väsentlig skillnad mellan att tvinga någon att läsa med i en trosbekännelse eller en bön (eller, för att ta ett profant exempel, sjunga med i en nationalsång) mot att ordna en avslutning i en religiös lokal där det, bland annat, sjungs en psalm eller läses en välsignelse. Av Hilborms kommentarer idag låter det som att utgångspunkten är att gudstjänstlokalen i sig utgör något kränkande. Det ger mig associationer till Mrs Baylock, barnflickan som i Richard Donners The Omen till varje pris försöker hålla den unge Damien (djävulens son) borta från kyrkan.

För det andra är det besvärande oklart för vem den rådande ordningen utgör ett problem.  När Ekot lyfter frågan idag ramas den in som "mer aktuell ju fler barn med andra trosuppfattningar som har börjat skolan". Men var finns evidensen för detta? Från olika håll antyds att detta skulle vara en svensk tradition som av stora grupper invandrare skulle upplevas som något exkluderande eller negativt.

Totalt har Skolinspektionen behandlat ungefär tio ärenden där enskilda föräldrar har riktat kritik mot en skola. Det är svårt att se att vi här har något jätteproblem. Det är betydligt mer allvarligt om Skolinspektionen och skolpolitiker vägleds av en grumlig föreställning att barn med muslimska föräldrar skulle bli kränkta av en skolavslutning i en kristen kyrka.

För det tredje ger Skolinspektionen helt i onödan ammunition till Sverigedemokraterna och andra som lever på att kunna bevisa att det invandring och mångkultur leder till att svenska traditioner får stryka på foten. Det här är precis samma tänkande som har fått Diskrimineringsmyndigheten att ersätta julklappar med vinterpresenter. En enfaldig tro att traditioner i sig är exkluderande och att ett mångkulturellt samhälle förutsätter neutrala arenor. 

Det är enkelt att förstå att föräldrar och elever vill ha en lokal som ger en högtidlig inramning åt en viktig stund i livet. Det är också enkelt att förstå att Svenska Kyrkan inte vill låna ut sina lokaler hursomhelst, utan att på något sätt kunna medverka med ett, förvisso begränsat, religiöst inslag. Den princip som tidigare väglett Skolinspektionens beslut, att tonvikten inte får ligga på religiösa inslag, är fullt tillräcklig. Att nu skärpa tillämpningen och helt stänga dörren skapar betydligt fler problem än det löser.

Fotnot: jag blev tidigare idag ombedd att debattera den här frågan med Ingegärd Hilborm i Studio Ett. Av för mig oklar anledning avböjde Hilborm/Skolinspektionen och istället blev det en debatt mellan Jan Björklund, Christer Sturmark och Carl-Sixten Block, kyrkoherde i Knäred. Om det samtalet kan man säga att Björklund slog in öppna dörrar (försvarade rätten att vara i kyrkan) men vägrade ta ställning till var gränsen ska dras. Både Björklund och Sturmark tog tog utgångspunkt i att det skulle vara en fråga som aktualiseras av icke-kristna invandrarelever, även om Björklund, glädjande nog, mot slutet klargjorde att han inte uppfattade att detta var krav som kommit från invandrarelever och deras föräldrar.

10 kommentarer:

  1. Om vi säger rektorerna i ett islamskt land skulle vilja ha skolavslutningen i en sekulär lokal och en humanist höll tal till eleverna i stället för att vara i en moske och en iman håller tal till eleverna.Skulle du då tycka att eleverna skall ha avslutningen i mosken.

    SvaraRadera
  2. Även om jag är skeptisk till islam så skulle jag med glädje släppa iväg ungarna till moskén. Ett utmärkt tillfälle att lära sig något om det nya landets seder och bruk.
    För övrigt är detta knappast ett problem för invandrare utan för pursvenska ateister som använder invandrare som slagträ i sin argumentation.
    Lasse

    SvaraRadera
  3. Det hela är enkelt. Konfessionella inslag, dit predikningar måste höra, får inte förekomma vid tillfällen med obligatorisk närvaro. Reglerna är klara och vettiga. Jag tänker inte släppa iväg min barn till något religiöst dravel. Nyktra och sakliga slutsatser från skolinspektionen.

    SvaraRadera
  4. Det anonyma inlägget från 1 juni 15:55 sammanfattar på ett bra sätt vad det handlar om: Inte invandrare utan intoleranta, svenska, ateister.

    SvaraRadera
  5. "Det anonyma inlägget från 1 juni 15:55 sammanfattar på ett bra sätt vad det handlar om: Inte invandrare utan intoleranta, svenska, ateister."

    Nej. Det här handlar klart och tydligt om en av många anpassningar i strävandet efter det nya, mångkulturella samhälle som eliten strävar efter. Det hela baseras just på det som Andreas tar upp:

    "En enfaldig tro att traditioner i sig är exkluderande och att ett mångkulturellt samhälle förutsätter neutrala arenor."

    Där har vi bakgrunden till vinterpresenter, bortplockande av adventsljusstakar och slopande av skolavslutning i kyrkan etc. Ingen, inte heller SD, har påstått att det är massiva krav från invandrare som ligger bakom i de här fallen utan just den här anpassningen i bygget av det "mångkulturella samhället".

    SvaraRadera
  6. Att denna anpassning (eller ska vi säga självutplåning i mångkulturens namn) "spelar SD i händerna" är lika uppenbart. Mustafa Cans hyllade SD-reportage har ett talande citat från en f d SD-höjdare som knyter an till den här diskussionen:

    "När det sen blev tal om att kanske förbjuda oss att sjunga nationalsången och hissa fanan på skolavslutningarna blev jag rasande. Då tänkte jag att om det mångkulturella samhället kräver av mig att jag ska förneka min kultur så tänker jag inte arbeta för det."

    http://www.dn.se/nyheter/politik/i-sveriges-namn

    SvaraRadera
  7. I dessa tider talas det ju alltid att monopolen måste brytas.Särskilt liberaler pratar om det.
    Varför skall då statskyrkan ha monopol på skolavslutningarna.Vi har ju många frikyrkor med egna kyrkobyggnader där kunde väl elever också få vara.

    SvaraRadera
  8. Jag tycker att det här är en jätteintressant debatt. Själv har jag aldrig någonsin haft en skolavslutning i kyrkan (mest av praktiska skäl) och tycker inte att det har skadat mig något vidare. Liksom, det går att göra det precis lika högtidligt i skolans aula.

    Jag tycker att det är självklart att om Svenska kyrkan ska låna ut sina lokaler vill de ha präst och bön med på programmet. Däremot kan jag inte påstå att jag träffat så många barn som tycker att prästens tal eller bönen är särskilt givande inslag i skolavslutningen.

    Jag sjunger gärna psalmer och går i kyrkan på min fritid, men tycker inte att de har med skolan att göra. När jag är i skolan vill jag slippa sjunga nationalsången och slippa gå i kyrkan. Mest för att jag inte ser någon anledning till varför jag skulle behöva göra det på skoltid.

    SvaraRadera
  9. Det hela är väldigt enkelt. Konfessionella inslag får inte förekomma på obligatorisk skoltid. Om avslutning hålls utan förkunnandet av religiös propaganda så kan kyrkan användas som lokal. Om kyrkan kräver lagbrott så kan inte kyrkan användas. Skollagen har kommit till i demokratisk ordning.
    Barn ska inte tvingas på religion på obligatorisk skoltid. Svårare än så är det inte.
    Jag förstår inte alls snacket om kränkning i artikeln ovan? Vem har pratat om det? Ingen, utom i författarens huvud möjligen....
    Skolinspektionen stöder sig på lagen. De hittar inte själva på vad som bör vara tillåtet. I författarens huvud däremot vägleds skolinspektionen av något helt annat.

    SvaraRadera
  10. Finns det något mera kärnsvenskt än snickaren Jesus som bodde i Västra Asien för 2000 år sedan.
    Klart att svenska skolbarnen måste hylla honom och då i den svenska statskyrkan.När det gäller det här så skall monopolet bevaras inga frikyrkor skall kunna framföra Jesus lära för skolbarnen.

    SvaraRadera