Analys av valet i Tjeckien

Det är nu så gott som färdigräknat i det tjeckiska valet. Två huvudresultat går att urskilja:

1) Väljarna har bestraffat de etablerade partierna. Samtliga partier i parlamentet förlorar mandat. Mer än var tredje väljare har istället valt att rösta på partier utanför parlamentet.

2) Socialdemokraterna blir största parti men är ändå valets stora förlorare. Tvärtemot vad de flesta förutspått får man nu mycket svårt att bilda regering.

Förlorarna är alltså många:

Socialdemokraterna (CSSD) gör sitt sämsta val sedan 1992. Med 22,1 procent har man tappat en tredjedel av väljarna från 2006 och man går till och med sämre än i Europaparlamentsvalet förra sommaren (22,4). Man vinner distrikten i västra och östra Tjeckien men tycks ha misslyckats med att mobilisera tillräckligt många av sina väljare, att döma av lågt valdeltagande i städer som Usti nad Ladem och Ostrava.

Högerpartiet Medborgardemokraterna (ODS) gör med 20,2 procent sitt överlägset sämsta val någonsin. Man vinner distrikten i centrala Tjeckien men förlorar sensationellt i Prag. För första gången är inte ODS det överlägset dominerande partiet till höger i tjeckisk politik.

Kristdemokraterna (KDU-CSL) gör också sitt sämsta val någonsin och misslyckas med 4,4 procent att nå fortsatt parlamentarisk representation. Partiet går hyggligt i sina kärnområden i sydöst men har av rapporteringen att döma misslyckats att nå ut i valkampanjen. Det starkt sekulariserade Tjeckien erbjuder betydligt mindre utrymme för ett parti på kristen grund, jämfört med exempelvis Slovakien eller Polen.

Även De Gröna, som kom tillbaka in i parlamentet 2006, åker ut, vilket dock var väntat eftersom man under lång tid legat lågt i opinionsmätningarna. Gröna partier har förtvivlat svårt att etablera sig i partipolitiken i Östeuropa.

Kommunistpartiet får 11,3 procent och tappar därmed minst av de fem parlamentspartierna. Man behåller sin ställning som regionens överlägset mest framgångsrika icke-reformerade kommunistparti. Däremot är valresultatet som helhet en tillbakagång; kommunisterna hade hoppats att kunna påverka regeringspolitiken som stödparti åt CSSD och därigenom erkännas som ett legitimt parti. Nu väntar förmodligen ytterligare fyra år i den politiska periferin.

Vinnarna hittas alltså bland de nya partierna. Allra framgångsrikast är TOP 09, som bildades förra året av den tidigare utrikesministern Karol Schwarzenberg. Han är förmodligen att betrakta som valets största individuella segrare, han har exempelvis fått fler personröster än någon annan kandidat i landet. 17 procent är oerhört imponerande för ett parti som bildades ett knappt år före valet och har gått till val på allt annat än en populistisk kampanj. Tvärtom, TOP 09 förespråkar kraftiga nedskärningar i de offentliga finanserna och var det enda parti under det gångna året som har ställt sig bakom de reformer som genomdrivits av den teknokratiska expertregeringen. Sensationellt är att man vinner i Prag, med 29 procent av rösterna.

Det andra nya partiet heter i direktöversättning ”Offentliga affärer” (VV, men ett mer gångbart internationellt namn skulle kunna vara Res Publica, att jämföra med ett liknande parti som vann valet i Estland 2003). VV leds av en tjeckisk motsvarighet till Janne Josefsson och har gått till val på att bekämpa korruptionen och förespråka mer direktdemokrati. Man har bedrivit en mycket skicklig kampanj genom social medier men också anklagats för populism. Ideologiskt hamnar man nånstans i mitten med dragning åt höger.

Regeringsbildningen blir nu en svår fråga. Socialdemokraterna kommer, i egenskap av största parti, få uppdraget av president Vaclav Klaus, men lär inte lyckas. Mer troligt är en ODS-ledd regering i koalition med TOP 09 och VV. En sådan regering skulle få parlamentarisk majoritet, men skulle den kunna hålla ihop? Båda de nya partierna har varit starkt kritiska mot ODS och lär ställa höga krav på inflytande över politiken.

Valet i Tjeckien bekräftar åtminstone tre trender i central- och östeuropeisk politik just nu. För det första blåser det högervindar. Vi såg det i Ungern för en månad sedan och har tidigare sett det i val i Baltikum, Polen, Rumänien och Bulgarien. För det andra är partisystemen fortsatt väldigt rörliga med stort utrymme för nya partier. Nettorörligheten (summan av alla partiers förändringar delat genom två) hamnar över 30 procent (snittet i Västeuropa ligger runt 15). Två nya partier kom in senast i Ungern och två nu i Tjeckien. Chanserna är goda för att mönstret upprepas i Slovakien om två veckor. För det tredje spelar den ekonomiska krisen i Europa in i valutgången. Högerpartierna har varnat för en grekisk utveckling och en hel del talar för att detta har bidragit till Socialdemokraternas tillbakagång, särskilt i ljuset av en regering som skulle stödja sig på kommunister. Givet denna bakgrund föreföll löften om avskaffade sjukvårdsavgifter eller höjda pensioner som mer ansvarslösa än lockande, åtminstone för yngre väljare.