9 augusti 2011

Bekämpa etnisk diskriminering, inte religiösa friskolor


Statsvetaren Bo Rothstein dammar i Expressen idag av sin gamla käpphäst att religiösa friskolor byter mot grundlagen. Den här gången är det rapporter om missförhållanden på den muslimska friskolan Römosseskolan i Göteborg som triggat igång debatten.

Den kritik som riktas mot Römosseskolan, där Moderaternas riksdagsledamot Abderizak Waberi var rektor fram tills nyligen, är mycket allvarlig. Om den stämmer och ledningen inte snabbt åstadkommer en kraftig förbättring vore det i förlängningen rimligt att skolan stängs.

Jag är också helt enig med Rothstein när han skriver att "friskolor som när det gäller att anta, undervisa och tillrättavisa elever bygger sina beslut på elevernas etniska, religiösa eller kulturella härstamning kommer i direkt konflikt med vår gällande grundlag". Precis som Rothstein anser jag att grundlagens ställning behöver stärkas och att det är ur denna som normer för offentlig verksamhet bör härledas (snarare än i flummigt snack om "värdegrunder".

Rothstein tar dock ett steg till. Han vill att alla konfessionella friskolor ska stoppas. Med hänvisning till grundlagens bestämmelser om saklighet, opartiskhet och likabehandling hävdar Rothstein att "denna och alla andra friskolor som drivs på religiösa eller etniska grunder måste avvecklas".

Men varför ska andra religiösa friskolor som fungerar väl avvecklas på grund av missförhållanden på Römosseskolan? Låt mig formulera en alternativ slutsats: alla skolor i Sverige där systematisk diskriminering på etnisk eller religiös grund förekommer bör avvecklas.

För var finns evidensen för att just konfessionella skolor skulle vara mer diskriminerande? Varifrån kommer föreställningen om att den svenska kommunala skolan är fri från korruption och diskriminering på etnisk och religiös grund? (Läs gärna Anna Ekströms berättelse om sin egen skolgång för en påminnelse om hur det kan se ut)

Vi ska komma ihåg att utbildningsväsendet under lång tid har använts av staten som ett verktyg för att åstadkomma en homogen befolkning. Enhetstanken går som en röd tråd genom svensk skolpolitik - från 1800-talets religiösa fostran, via nationell fostran under 1900-talets första halva, till "demokratisk fostran" från 1980-talet och framåt. Det har varit en begränsad mångfald som accepterats; samtidigt som den judiska skolan etablerades i Stockholm redan 1954 fortsatte praktiken med kulturell assimilering av minoritetselever inom ramen för den statliga skolan (t ex nomadskolan för samiska barn).

De senaste decenniernas framsteg vilar därför på bräcklig grund. Idag går tolv procent av grundskoleeleverna och 24 procent av förskole- och gymnasieeleverna i någon av landets drygt 1000 friskolor. Av dessa har cirka 10 procent en konfessionell inriktning och 6 procent en språklig/etnisk profil (enligt siffror på www.friskola.se) Av dem med konfessionell inriktning är majoriteten kristna, medan endast ett dussintal skolor har islamsk inriktning.

Religiösa och kulturella friskolor bidrar till en ökad kulturell pluralism i samhället. De fungerar som en motvikt mot det assimileringstryck som ständigt utgår från majoritetskulturen. Skolor med hög kvalitet i undervisningen får också en bredare rekryteringsbas och lockar barn till föräldrar som inte i första hand är ute efter den religiösa/kulturella profilen, detta är inte minst fallet med katolska skolor i många länder.

Det nuvarande systemet är ett utmärkt exempel på hur universella principer kan förenas med en långtgående kulturell pluralism. Förutsättningen är att det finns ett fungerande system för sanktioner mot skolor som missköter sig. Men här måste fokus vara på etnisk och religiös diskriminering, oavsett i vilken skola den förekommer.

Avslutningsvis vill jag tipsa om Mattias Svenssons försvar av hemskolning i sommarnumret av Neo. En viktig text, inte minst med tanke på hur många liberaler som i skolfrågorna gör gemensam sak med nationalister och vänster i kampen mot valfrihet och mångfald.

12 kommentarer:

  1. "Religiösa och kulturella friskolor bidrar till en ökad kulturell pluralism i samhället. De fungerar som en motvikt mot det assimileringstryck som ständigt utgår från majoritetskulturen."

    Ni liberaler (?) är verkligen era egna värsta fiender. Ser du inte att den "kulturella pluralism" som de "religiösa och kulturella friskolorna" bidrar till håller på att vrida klockan tillbaka vad gäller de framsteg som sekulära, och oftast liberala, krafter har åstadkommit under 1900-talet? Liberaler, om några, borde välkomna ett assimileringstryck till den sekulära och avkristnade majoritetskulturen och inte försöka undergräva den.

    SvaraRadera
  2. Här är ett bra program där en liberal ateist angriper dagens relativism i mångkulturalismens spår inom skolvärlden angående evolutionsläran (allra värst på detta område är de religiösa friskolorna):

    http://svtplay.se/v/2496680/darwins_laddade_ide/del_3_av_3?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,2496680/sb,p162537,1,f,-1

    Inte någon positiv utveckling för sekulära och vetenskapsvurmande liberaler.

    SvaraRadera
  3. Märkligt inlägg. Varför är det självklart att kulturell pluralism är nåt bra?

    Och länka till Anna Ekström, en av de mest rabiata debattörer jag läst. Jag är inte beredd att godta hennes subjektiva uppfattning av sin skolgång för en sanning.

    SvaraRadera
  4. http://muslimskafriskolan.blogspot.com/2011/08/gp-gt-och-skolinspektionen-skyddar.html

    SvaraRadera
  5. Jag respekterar verkligen ditt intellekt Andreas, men just här tycker jag du har så fel som man kan ha.

    Religiösa friskolor (muslimska såväl som frikyrkokristna) existerar i ett enda syfte: Att hålla barn av "den rätta tron" borta från så mycket oönskad påverkan som möjligt. Det är knappast goda miljöer för att barn och unga ska kunna utvecklas till kritiskt tänkande individer.

    Men även dessa skolor måste följa läroplanen, kanske man här kan invända. Problemet är bara att det som kan förmå unga, formbara människor att ifrågasätta sin barndoms sanningar inte så mycket är kunskapen om abstrakta koncept som andra människor.

    Själv lämnade jag min frikyrkliga uppfostran bakom mig då jag gick på gymnasiet, mycket tack vare möten med ateister och homosexuella som inte alls motsvarade min kyrkas bild av dessa grupper. Det hade nog inte hänt om jag gått på en kristen friskola.

    SvaraRadera
  6. Kan Bo Rothstein tas på allvar? han är väl mest en provokatör som spetsar till allt in absurdum för att få en så stark reaktion som möjligt.

    Den ståndpunkt där han då landar kan knappast försvaras på ett rimligt och balanserat sätt.

    SvaraRadera
  7. "Varför är det självklart att kulturell pluralism är nåt bra?"

    En mycket bra fråga. Själv håller jag med Svensk Tidskrift-klassikern "de flesta kulturer är rena skräpet". Ett litet smakprov apropå "de senaste decenniernas framsteg":

    "Under 70-talet ändrades dessa attityder radikalt och samhällsvetarna som tidigare applåderat assimilation och modernisering följde med som vindflöjlar. I USA startade en etnisk orgie. Själva ordet ”etnicitet” myntades och det blev högsta politiska mode att ägna sig åt ”etnisk identitet”, ”rötter”, ”svart nationalism” osv. Regering, universitet och intellektuella skyndade till och upprättade ”kvotsystem”, ”positiv diskriminering” och ”etniska studieplaner”. Nya byråkratier med uppgift att tillvarata minoriteternas intressen tillskapades. Plötsligen meddelade sociologer att den amerikanska ”smältdegeln” var ett jättefiasko och att själva idén om assimilation var en sinister företeelse som luktade ”etnocidium” och att staten framgent skulle distribuera sina sociala och ekonomiska resurser från rasmässiga och etniska utgångspunkter."

    http://www.svensktidskrift.se/2004-6/2004-6-14_18.html

    SvaraRadera
  8. Andreas har ju tillsammans med skribenter som brukar kallas liberalkonservativa hävdat att nu får det vara slut med multikulti.Är det något som är multikulti så är det ju bejakandet av religösa friskolor.
    Men det är som det heter "att vara liberal är att vara kluven".

    SvaraRadera
  9. Jag instämmer med föregående talare. Andreas, du har gjort dig känd för att kritisera den mångkulturalistiska ideologi som låser fast invandrare vid deras respektive ursprungskulturer och inte låter dem byta kultur. Och nu försvarar du religiösa friskolor, som inte gör annat än att låsa fast religiösa barn (det begreppet är i sig en självemotsägelse) vid sin religiösa identitet, med en vag hänvisning om "ökad kulturell pluralism". Hur får du ihop det? Och vad beror din inställning på? Var det bjurwaldskans kritik som bet?

    Sedan får du gärna utveckla vad du menar med "ökad kulturell pluralism". Uttrycket är så diffust att det inte betyder något. Menar du att den svenska kulturen berikas av att det finns religiösa friskolor? Exakt vad innebär begreppet "kulturell pluralism", och ännu viktigare - varför är detta någonting positivt och eftersträvansvärt enligt dig? Och ja, jag ställer nu samma fråga till dig som du har ställt tidigare i mångkulturalismdebatten: vad har du för argument för att "kulturell pluralism" egentligen är någonting bra? Kom med argument, inte plattityder!

    SvaraRadera
  10. Mer kritiska tongångar här än vanligt, märker jag!
    Kort svar: den multikulturalism jag tar avstånd från handlar om att staten bedömer medborgare med hänsyn till deras identitet och etniska eller kulturella bakgrund.

    Mitt försvar för friskolor med exempelvis konfessionell inriktning handlar däremot om att uppmuntra valfrihet i samhället. Detta bidrar, tror jag, till en ökad kulturell mångfald, vilket jag ser som ett positivt värde. Men det är inget som staten bör reglera. Avgörande är att alla skolor är öppna för alla elever, oavsett bakgrund.

    Varför kulturell pluralism är önskvärt kan jag återkomma till i ett länge inlägg.

    SvaraRadera
  11. Barnens föräldrar tycker säkert att det är bra att det går att välja religiösa friskolor så på det sättet utökas valfriheten. Å andra sidan prackas barnen på en religion som blir svår att ifrågasätta och applicera kritiskt tänkande på när de utsätts för påverkan både i hemmet och i skolan. Det tycker inte jag är önskvärt och bör absolut inte ske med skattebetalarnas pengar.

    SvaraRadera
  12. En historisk reflektion.
    Att Sverige betraktades så enhetligt och sekulärt på mitten av 1900-talet tror jag berodde mycket att vi hade en enhetsskola och privatskolorna var rikemansskolor.
    I början på 1900-talet hade vi en stor exremkristen befolkning i Sverige.Men dom tvangs gå i enhetliga sekulära skolor.
    När radion kom på 1920-talet så var det en monopolradio inga religösa radiostationer tilläts.Det kan man tycka var dåligt ur liberalt perspektiv men svenska folket fick lyssna på en enhetlig sekulär folkbildande.radio.Sedan bröts etermediamonopolet och skolmonopolet.Det kan man ju tycka är mycket bra, men då blir det som det blir.

    SvaraRadera