29 december 2013

The Debatt Must Go On

Anna Dahlberg, svensk borgerlighets med marginal tyngsta röst under 2013, avslutar året med en välargumenterad och i stora delar berättigad klagosång över det svenska debattklimatet. Åsiktsspannet är för smalt, skriver Dahlberg, samtalstonen för rå och debatten alltför inkvisitorisk vilket sammantaget håller på att göra oss kollektivt dummare.

Dahlberg tar själv upp tre ämnen – abort, invandring och religion – där de som uttrycker avvikande åsikter ofta stämplas ut som onda eller irrationella, men sällan bemöts med argument. Och visst är det lätt att titta exempel som stödjer detta. Både efter utnämningen av Elisabeth Svantesson och efter DN-annonsen för Karl-Olov Arnstbergs och Gunnar Sandelins bok om invandring visade Sverige upp det sämsta vi har att erbjuda i debattväg. Att Svantesson inte skulle vara kompetent som arbetsmarknadsminister pga sin församlingstillhörighet eller att Arnstbergs annons skulle vara rasistisk är befängda påståenden, svåra att föreställa sig i särskilt många andra länder.


Men jag har två invändningar mot Dahlbergs text. Hon blandar ihop åsiktshomogenitet med debattklimat och hon överdriver sjukdomsklimatet i den svenska debatten genom att fokusera alltför ensidigt på avarterna.

Ja, det finns ett antal sakfrågor där det verkligen är smalt i svensk debatt. Med detta avser jag att det i offentlig debatt saknas företrädare för ståndpunkter som är vanliga, eller till och med normerande, i med Sverige jämförbara länder. Abortfrågan är ett sådant exempel, narkotikapolitiken är ett annat. Detta är dock inte nödvändigtvis en följd av ett dysfunktionellt debattklimat – i ett litet och under lång tid homogent land med få skiljelinjer är det inte konstigt om det också uppstår åsiktshomogenitet i frågor som i andra länder kommit att bli splittrande – men det riskerar onekligen att ge svensk debatt ett provinsiellt intryck.

Sedan finns det frågor där det helt enkelt inte är sant att åsiktskorridoren, för att använda det begrepp Dahlberg lånar från statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson, skulle vara särskilt smal. I invandringsfrågan täcker de åtta riksdagspartierna – inte bara mellan utan också inom sig - en imponerande bredd av ståndpunkter, vilket också speglas på debattsidorna och i opinionsmätningarna. Det har inte alltid varit så, och man kan fortfarande önska mycket mer vad avser kvaliteten, men det är faktiskt ett numera ganska varierat utbud av invandringspolitiska åsikter som erbjuds. 

Men hur är det då med den ”alltmer inkvisitoriska debatten, där ett förfluget ord räcker för att misstänkliggöra en hel text, där markörer är viktigare än argument och avsändaren är viktigare än innehållet”? Har debattlandskapet, som Ekengren Oscarsson och Dahlberg hävdar, blivit omöjligt att navigera på grund av alla ömma tår? 

Ja, det är en alldeles utmärkt summering av ”debatten”. Som den förs på Twitter. 

Det finns ju andra forum. I mitt facebookflöde noterar jag varje dag givande och konstruktiva diskussioner i alla möjliga ämnen. (Ibland av samma människor som skränar på twitter, vilket inte är konstigare än att den som skriker domarjävel från fotbollsläktaren kan visa sig kapabel att föra intellektuella resonemang när matchen är slut.) Det finns förvisso mycket av önska av svenska politiker, men min bild är att de, efter förmåga, gör hyfsat anständiga insatser både på debattsidor och i talarstolar. Inte heller ledar- och debattsidorna är så illa ute som Dahlberg antyder. Både när det gäller abort, invandring och religion, för att ta dessa tre påstått omöjliga ämnen, har jag de senaste åren läst flera kloka, resonerande och problematiserande texter på ledarsidorna i såväl landsortspressen som Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Dahlberg har själv skrivit några av dem och fått, vad jag kunnat se, mycket god respons.

Så, visst finns mycket att beklaga. Det är synnerligen tråkigt om Dahlberg har rätt i att "kloka människor hukar av rädsla". Samtidigt kan jag inte låta bli att undra, rädsla för vadå? Skrämskott från tredje rangens twitterdebattörer? 

Få lär följa Dahlbergs uppmaning att lägga ner vuvuzelorna. Låt oss då istället föra debatten på en annan arena. Sätta upp rimliga debattregler. Avkräv sakliga argument från dem som likställer nationalism med nazism, invandringskritik med rasism eller problematisering av abort med fundamentalism. Bejaka den åsiktspluralism som är en naturlig följd av migration och mångkultur. Motverka konsensuskulturens inskränkta värderingschauvinism. Och likställ inte det svenska debattklimatet med Twitter och Aftonbladet. 

Som Viktor Barth-Kron påpekade, ”den svenska borgerlighetens tankearbete måste inte utgå från Daniel Swedins twitterkonto”.

12 kommentarer:

  1. "I invandringsfrågan täcker de åtta riksdagspartierna – inte bara mellan utan också inom sig - en imponerande bredd av ståndpunkter, vilket också speglas på debattsidorna och i opinionsmätningarna."

    Mja. Spannet från [nuvarande invandringspolitik] till [helt fri invandring] täcks av MP, V, S, M, KD, C, & FP.

    Allting under [nuvarande invandringspolitik] täcks av SD.

    Mycket riktigt så verkar detta även speglas i opinionsmätningarna där ett av partierna har stulit rätt så många röster från alla de andra vid det här laget...

    SvaraRadera
  2. Andreas Johansson Heinö tycks försöka trolla. Han verkar vilja skapa en bild av att den framtida åsiktskorridoren kommer att vara densamma som den vi haft.

    Kan kanske vara rätt med om han menar korridorens bredd men absolut inte dess innehåll.

    Det verkar finnas rätt många som börjat ana att man paddlat för långt ut från stranden. De är nu i full färd med att paddla tillbaka.

    SvaraRadera
  3. "Så, visst finns mycket att beklaga. Det är synnerligen tråkigt om Dahlberg har rätt i att "kloka människor hukar av rädsla". Samtidigt kan jag inte låta bli att undra, rädsla för vadå? Skrämskott från tredje rangens twitterdebattörer?"

    Så oerhört naivt av dig, Andreas. Du som följer SD borde väl känna till vilken sofistikerad repression det partiet varit utsatt för genom åren. Att vara invandringskritiker i Sverige kan ha ett högt pris. Vi har ett liberal-marxistiskt tyckaretablissemang som gjort allt för att tiga ihjäl partiet, allt medan deras "vänner" inom extremvänstern tagit på sig uppgiften att störa SD:s möten och utföra attacker mot enskilda företrädare i syfte att få dem att hoppa av. Lägg till det att SD-företrädare sparkats från jobbet och uteslutits ur facket. SD har verkligen visat på hur ruttet Sverige är bakom den så perfekt demokratiska fasaden. Denna repression fick vi nyligen ytterligare ett belägg för när Expressen, i samarbete med extremvänstern, hängde ut privatpersoner, som skrivit anonymt på t ex Avpixlat, med namn och bild. I vilket annat demokratiskt land förekommer liknande tilltag? Från våra grannländer har man också med förvåning och oro kommenterat tillståndet i Sverige apropå den bisarra verklighetsuppfattning som tongivande debattörer här omger sig med, med Arnstad som ett av skräckexemplen.

    SvaraRadera
  4. Innehåller artikelrubrikens svengelska ett meddelande, vilket jag i så fall inte förstår, eller är svengelskan bara tecken på obildning? Undrar nyfiken.

    SvaraRadera
  5. Mycket är bra, men blandat med rena obegripligheter som "I invandringsfrågan täcker de åtta riksdagspartierna – inte bara mellan utan också inom sig - en imponerande bredd av ståndpunkter".

    Visste, bredden finns genom SD men övriga sju har i närmaste identiska åsikter i frågan.

    Ett annat exempel: "Samtidigt kan jag inte låta bli att undra, rädsla för vadå? Skrämskott från tredje rangens twitterdebattörer?"

    "Tredje rangens twitterdebattörer" – är det t ex Tobias Hübinette, Erik Ullenhags expert på integrationsfrågor?

    Efter att DN-krönikören Richard Swartz vågat ta upp Arnstberg och Sandelins bok utan att fördöma den går Tobias Hübinette till personangrepp och anklagar Richard Swartz för att ha nazister i familjen.

    Så priset är ALLTID högt för att ha avvikande åsikter i den här debatten. Att du själv klarar dig undan Andreas, är för att medierna för "objektivitetens" skull ibland behöver kommentarer från någon utanför hyllningskören.

    SvaraRadera
  6. Hur långt har opinionsbildarna kommit i sina anlyser? Uppenbar-
    ligen inte längre än att de inte ser skillnaden mellan lika värde och lika skyldighet. SD anser inte att människor har olika värde. Däremot att vi har olika skyldigheter, mot närstående,vänner, grannar, medborgare och att de är större än skyldigheter mot alla dem som vill bosätta sig i Sverige och som vi inte känner.

    SvaraRadera
  7. "Det är bra att Sverige har generösa regler också för flykting- och anhöriginvandring men en sådan invandringspolitik ställer samtidigt avsevärt högre krav på förmågan till integration, jämfört med länder som väljer invandrare efter arbetsmarknadens behov."

    http://www.barometern.se/kronika/sverige-allt-annat-an-ett-optimalt-invandrarland(4100746).gm

    Kan du någon gång argumentera för varför detta skulle vara "bra" när allt tyder på motsatsen? Att Sverige valde denna väg har inneburit att vi gått från att invandringen var en liten samhällsekonomisk vinst till att den blivit en stor börda. Riktiga flyktingar har den inte heller hjälpt, då bara en liten del av de asylsökande som fått stanna genom åren varit flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention. Ett enormt utnyttjande av asylinstitutionen har vi däremot sett. Skulle det vara "bra"?

    "Dagens Sverige är nämligen allt annat än ett optimalt invandrarland. Vi har hårt reglerade arbets- och bostadsmarknader.
    Vi har en utbredd social likhetsnorm som står i vägen för såväl ökad lönespridning som ökad kulturell och religiös mångfald. Bristande erfarenheter av mångkultur står i vägen för otvungna möten över kulturgränser. I?stället för en inkluderande och tydlig svenskhet möts invandrare av exkluderande och osynliga kulturella normer. Den neurotiska svenska antinationalismen innebär att det saknas samlande symboler för invandrade att bli en del av."

    Och efter att ha konstaterat allt detta ser du ändå inte en restriktivare invandringspolitik som lösningen? Lösningen ligger alltså för dig i att, mot alla odds, stöpa om landet i grunden vad gäller såväl grundläggande normer som system och samhällsmodell? Några "försiktiga reformer och en annan antirasistisk upplysningskampanj" må vara verkningslöst, men det väl ändå din väg som är en verkligt "förödande strategi". Den kommer inte minst att innebära att SD kan växa ut till sin fulla potential. Det måste du väl ändå ha klart för dig när du förordar denna radikala samhällsomvandling. Den kommer definitivt att möta ett massivt folkligt motstånd.

    SvaraRadera
  8. "Dessutom något som i grunden kan utmana förtroendet bland de egna väljarna. Bidragsfusk värre än järnrör, gissar jag."

    Vi SD-väljare är ju inte tappade bakom en vagn och sväljer skittidningen Aftonbladets trams. Tror du på fullt allvar att Åkesson efter riksdagsinträdet skulle ha satt sig ner för att "bidragsfuska"? Det här är ju skrattretande och kommer bara att få SD-väljarna att avsky etablerade media ännu mer.

    SvaraRadera

  9. "Det är synnerligen tråkigt om Dahlberg har rätt i att "kloka människor hukar av rädsla". Samtidigt kan jag inte låta bli att undra, rädsla för vadå?"

    Antagligen för att bli offentligt uthängd, förlöjligat och hånad - för att bli av med sina (eller få svårt att skaffa nya) jobb och vänner, eller, möjligen viktigast; för att bli utsatta för (hot om) våld. Tror inte du också det?

    Det är åtminstone så jag känner personligen, vilket gör mig allt mer osäker, rädd och hatfylld - råd-, hopp- och hjälplösheten växer - verkligen ett gott exempel på en "ond cirkel".

    www.d-intl.com/2013/12/11/bloggaren-som-aldrig-forut-varit-radd

    SvaraRadera
  10. Alla vet att om Heinö plötsligt skulle opponera sig mot massinvandringen, så skulle han tappa alla sina uppdrag och helt frysas ut av media och även arbetsgivaren skulle försöka ge honom foten. Räcker inte det Heinö?

    SvaraRadera
  11. Det går alldeles utmärkt att PROBLEMATISERA invandringen. Men om du IFRÅGASÄTTER massinvandringen som sådan så är det kört, helkört! Det kan man endast göra offentligt om man inte värnar sitt jobb och kan leva med att inte längre bli inbjuden till TV-sofforna etc.

    Din egen karriär vore slut och du skulle stämplas som rasist om du förespråkade att invandringen minskas med 50-90 %. Du vore en död man karriärmässigt! Det kan inte vara svårt att förstå!? Det är åsiktskorridoren!

    Själv står jag upp för mina åsikter offentligt och njuter av det! Fast på nätet är jag anonym. Ingen klarar ändå debatten.

    SvaraRadera
  12. Har du censurerat bort mina två kommentarer till detta inlägg. Jag tror det, men ger dig "benefit of the doubt" i någon dag. Sen skriver jag ett eget inlägg om detta. Snarare publicerat vad jag redan skrivit. Detta behöver du dock inte publicera, om du inte vill.

    SvaraRadera