19 augusti 2011

Integrationsdebattens förändrade förutsättningar

Som de flesta som följer den här bloggen säkert känner till har det i
efterdyningarna av terrorattentaten i Norge i juli förts en diskussion
gällande inte bara hur vi ska förhålla oss till terroristen, Anders
Behring Breiviks, utan också vilket ansvar som kan utkrävas från dem
som tycks ha influerat Breiviks världsbild och eventuellt inspirerat
till bomben i Oslo och skotten på Utöya.

Jag har själv inte deltagit i den debatten (förutom en kortare
kommentar till Göteborgs-Posten, ej på nätet). Det betyder inte att
jag inte finner den relevant, tvärtom. Inte minst frågorna om huruvida
vi bedömer en terrorist annorlunda om han heter Anders och inte
Taimour och om vi tenderar att bedöma västerländska terrorister i
termer av rationalitet/galenskap medan muslimska terrorister bedöms i
termer av religion/kultur, tangerar det övergripande tema som inramar
min pågående forskning, det vill säga relationerna mellan religion,
kultur och hälsa. Jag hoppas få tid att återkomma i det här ämnet.

Betydligt mindre intresserad är jag däremot av att delta i en debatt där
terrorattentat utnyttjas för att smutsa ner meningsmotståndare. Gång
på gång upprepas ogrundade påståenden som att Axess driver samma linje
som Breivik (Lisa Bjurwald, Expressen 24 juli),
att det finns kopplingar mellan "den pikanta kulturhögern runt
tidskrifter som Neo och Axess" och parlamentarisk och autonom
högerextremism" och att en del av borgerligheten har "ägnat de senaste
åren åt att förlöjliga kulturell tolerans och mångfald" (Cecilia
Verdinelli, Göteborgs-Posten 11 augusti,)
eller att Breivik är en produkt av idéer i den politiska mittfåran och
att det finns "tankesmedjor och tidskrifter" [gissa vilka...] som
hävdar att SD har rätt (Petter Larsson, Aftonbladet 25 augusti,).

I senaste numret av Arena (ännu ej på nätet) presenterar Devrim Mavi ett litet potpurri av de här idéerna. Hon hävdar att Angela Merkel har högerextrema åsikter, att Timbro, Axess och Svenska Dagbladets ledarsida har visat en "besatthet av islam, muslimer och mångkultur" och, mest fantastiskt av allt, att det är Axess som har hittat på uppdelningen mellan mångkultur och multikulturalism.

Men det finns också en del i Mavis text som förtjänar att tas på allvar. Hon påpekar att det är avgörande hur det "vi" som ska skapas i Sverige formuleras. Hon markerar tydligt avstånd från den rörelse bort från identitetspolitiken som hon befarar att Socialdemokraterna kommer att göra under Håkan Juholt. Hon avvisar fokus på "jämlikhetspolitik, omfördelning och samhörighet" och vill hellre "uppmärksamma erfarenheter som särskiljer grupper". Hon skriver vidare att "ett enat samhälle skapas den dag då vi vågar lyssna på alla olika erfarenheter av förtryck och politisera dessa". Konkret vill hon att det ska bli enklare att bli medborgare i Sverige.

Med anledning av detta har jag två enkla frågor:

1. Sverige är det land i Europa som det redan nu är enklast att bli medborgare i. Det är också ett av de länder där skillnaden mellan medborgare och icke-medborgare är minst. Vilka problem menar Mavi att vi löser genom att göra det ännu enklare att bli medborgare?

2. Menar Mavi allvar med att den som kommer till Sverige på flykt från politiskt, religiöst eller kulturellt förtryck, från stat, familj eller klan, ska bli en del av den svenska gemenskapen genom att manifestera det förtryck (diskriminering, rasism) han eller hon upplever i Sverige? Eller vad betyder orden om det enade samhället som jag citerar ovan?

För att undanröja eventuella missförstånd ska jag upprepa ett par självklarheter. Multikulturalism är ett samlingsnamn för att i första hand beskriva en rad olika politiska åtgärder (som genomförts i en ganska begränsad utsträckning i ett ganska litet antal länder de senaste 40 åren), i andra hand för att fånga de ideologiska grundvalar som denna politik vilar på. Multikulturalismen kan alltså ses som ett av flera tänkbara svar på frågan hur nationellt homogena demokratiska välfärdsstater ska hantera en omfattande och permanent invandring. Som ideologi kan multikulturalismen granskas idékritiskt, som policy kan den utvärderas med avseende på dess effekter.

Själv är jag kritisk mot multikulturalismen som ideologi på ungefär samma grunder som jag är kritisk mot nationalismen, det vill säga jag anser att det är en kollektivistisk ideologi som gör politik av något som för mig hör det civila samhället till.

Vad gäller effekterna av multikulturalismen är jag mer ambivalent. Kunskapsläget är begränsat. Det finns för få länder att jämföra, för många tänkbara förklaringsfaktorer och alltför stor variation inom den policy som kallas multikulturalistisk. Trots det vågar jag hävda att det inte finns något som helst stöd för att en multikulturalistisk politik generellt sett skulle samvariera med en bättre integration (enligt de indikatorer som vanligen används). Ruud Koopmanns (Journal of Ethnic and Migration Studies, 36:1, 2010) har exempelvis jämfört de länder i Europa som har haft mest multikulturalism (Sverige, Nederländerna, Belgien och Storbritannien) med tre länder som haft en tydlig assimilationspolitik (Tyskland, Frankrike och Österrike) och konstaterar att det är de förstnämnda som har en högre grad av boendesegregation, en lägre grad av språklig integration, en högre andel invandrare från icke-EU-länder som saknar sysselsättning och en högre andel invandrare från icke-EU-länder bland populationen i fängelserna. Koopmanns visar inte att assimilationspolitik nödvändigtvis är bättre, men hans (och andras) studier bör tas på allvar av dem som, likt Devrim Mavi, likställer motstånd mot multikulturalism med motstånd mot invandring eller mångkultur. Det är två från varandra helt fristående saker.


Den integrationspolitiska debatten håller långsamt på att förändras. Med stöd hos forskare som Koopmanns drar nu alltfler liberaler och konservativa slutsatsen att en omfattande invandring inte är förenlig med de nuvarande välfärdssystemen. Åtminstone i Sverige tycks de flesta på den borgerliga sidan då välja att värna invandring och mångkultur vilket på sikt kommer att leda till fler krav på ökad lönespridning, förändrade spelregler på arbetsmarknaden och i förlängningen även förändringar i bidragssystemen.


Det är också självklart att anti-invandringspartier likt Sverigedemokraterna gör en motsvarande analys men drar den omvända slutsatsen: välfärden hotas av invandrarna, varför invandringen måste stoppas. 

Där tidigare den Sverigedemokratiska världsbilden bekräftades från vänsterkanten (multikulturalistisk och nationalistisk identitetspolitik bygger på samma grundläggande logik) är vi nu alltså på väg mot en utveckling där det är borgerliga invandringsförespråkare och Sverigedemokratiska invandringsmotståndare som bekräftar varandras verklighetsbeskrivningar, vad gäller effekterna av migration, globalisering och minskad nationell sammanhållning. Utmaningen för socialdemokratin och vänstern är att bryta den utvecklingen. Väljer man, som Arena förespråkar, att avvisa en generell jämlikhetspolitik till förmån för identitetspolitisk förtrycksfetishism, tror jag det blir väldigt svårt.

28 kommentarer:

  1. "Själv är jag kritisk mot multikulturalismen som ideologi på ungefär samma grunder som jag är kritisk mot nationalismen, det vill säga jag anser att det är en kollektivistisk ideologi som gör politik av något som för mig hör det civila samhället till."

    Exakt vad är det du menar att nationalismen gör politik av som "hör det civila samhället till"? I dessa dagar är det lätt att anklaga nationalismen för allt möjligt, men det är utan tvekan en av de mest betydelsefulla idéer som Västerlandet har gett världen. Motståndarna till den har knappast något mer än naiva önskedrömmar som alternativ heller.

    "Det är också självklart att anti-invandringspartier likt Sverigedemokraterna gör en motsvarande analys men drar den omvända slutsatsen: välfärden hotas av invandrarna, varför invandringen måste stoppas."

    Nej, inte riktigt. Välfärden hotas av en specifik invandrings- och integrationspolitik varför den måste läggas om (se Danmark). Den svenska borgerligheten har då ett tungt ansvar för den framtida utvecklingen. Ska de dra samma slutsatser som den danska borgerligheten eller fortsätta på det invandringsextrema spåret och därmed öppna upp ännu mer för SD och ökad politisk instabilitet.

    SvaraRadera
  2. Bra rutet Andreas åt de som berörs. Heder också att du fann guldkorn hos Mavi. Statsveteri innebär dock en del skitgöra, fråga Bosse R!

    sjunne.com

    SvaraRadera
  3. Finns mycker bättre invändningar, se t.ex. "Till frihetens försvar" av Baun

    SvaraRadera
  4. Intressant och välskriven artikel, men jag tycker att begreppet "mångkultur" behöver klargöras.

    Andreas skriver:

    "----motstånd mot multikulturalism med motstånd mot invandring eller mångkultur.Det är två från varandra helt fristående saker."

    Jag har väldigt väldigt svårt att förstå distinktionen mellan multikulturalism och mångkultur, om man inte vill trivialisera kulturbegreppet till "midsommarafton och sådana töntiga saker", pizza och kebab, turban på spårvagnsförare osv. Rimligen innefattar kulturbegreppet också normer och sedvänjor. Det finns en hel del normer inom heders- och klankulturer, som strider mot grundläggande värderingar inom vår västerländska kultur såsom individens frihet och rätt till självbestämmande. De som förespråkar mångkultur men inte multikulturalism, tror jag ofta menar att vi accepterar de pittoreska uttrycken för andra kulturer men inte andra värderingar, om de strider mot våra centrala värderingar.
    Vad gäller religion kan man föra samma resonemang. Det är naivt att tro att alla religioner i grunden bär på samma värderingar. Ofta skiljer även värderingarna inom samma religion mellan olika tolkningar.
    Här kan vi naturligtvis acceptera olika uppfattningar om det övernaturliga, men det är naturligtvis inte acceptabelt med t.ex. dödsstraff för utlevd homosexualitet, som finns i vissa tolkningar av islam.

    Om mångkultur betyder mycket mer än vad jag beskrivit ovan närmar man sig snart multikulturalism och begreppen flyter samman.

    Sedan kan man gå längre åt andra hållet och förbjuda även förhållandevis triviala kulturuttryck, som turban på spårvagnsförare, annat språk än svenska på skolraster (meänkieli på 50-talet) osv.

    Hur som helst med den tolkning av mångkultur, som jag gjorde ovan dvs. vi accepterar enbart de pittoreska uttrycken men inte mer, kommer mångkultur att ligga snubblande nära assimilation.

    Jag tror att debatten skulle tjäna på att man klargör vad man menar med kultur i dessa sammanhang. Det är nog fler än jag, som upplever begreppen som förvirrande.

    SvaraRadera
  5. Du talar som att det vore naturlagar: ”invandring och mångkultur … kommer att leda till fler krav på ökad lönespridning, förändrade spelregler på arbetsmarknaden och i förlängningen även förändringar i bidragssystemen” som gör att hela välfärdsbygget skulle falla samman (nästan som någon form av perverterad marxistisk analys). Jag förstår att den pikanta kulturhögern gärna vill det men det är ju inte alls säkert att det är den vägen vi kommer att vandra. Varken nationer eller politiska projekt, som exempelvis välfärdsstaten, är statiska (sorry alla sd:are), så naturligtvis kommer vi att se förändringar i det svenska välfärdsbygget, men att det skulle rasera på grund av invandring är dock en halsbrytande slutsats. Systemet bygger på att människor arbetar och Sverige har en åldrande befolkning. Detta samtidigt som välfärdsprojektet har ett starkt stöd i den svenska opinionen. Att argumentera för ökad invandring för att det skulle få till konsekvens att välfärdsbygget raseras känns som politiskt självmord.

    SvaraRadera
  6. Rayo, allt hänger ju på förvärvfrekvensen hos dem som kommer hit.
    Jobbar de så är allt frid och fröjd, men om de som hittills i stor utsträckning blir arbetslösa undermineras välfärdsstatens grund.
    Det måste finnas en balans mellan närande och tärande. Du måste under dit liv ha perioder då du är närande om ekvationen ska gå ihop.

    Därför handlar allt om vilka vi får hit och hur arbetsmarknaden lyckas fånga upp dem.

    SvaraRadera
  7. Anna, jag vet inte om det handlar om ”vilka vi får hit”. Kravliberaler har verkligen fastnat i det där med att testa och utvärdera människor. Det är inte ett framgångsrecept att testa människor fram till mycket väl godkända medborgare. Det handlar snarare om att skapa ett samhälle där alla människor har möjlighet att växa. Det är ett samhälle som präglas av jämlikhet och respekt, inte av sortering.

    SvaraRadera
  8. Om det inte handlar om ”vilka vi får hit” vad handlar det då om? Tror du att alla människor är utbytbara och utrustade med samma förmågor?
    Menar du på allvar att det inte spelar nån roll (nu tar jag ytterlighetsexempel) om vi får hit högutbildade hjärnkirurger eller om vi får analfabeter med hjärnskador på grund av svält?

    Det säger sig självt att det har betydelse vilka vi får hit, men sen handlar det förstås om hur vi ska ställa oss till det rent moraliskt.

    SvaraRadera
  9. Nu är det inte bara hjärnkirurger som bygger den svenska välfärden. Människor som migrerar ska kunna skapa sig en bättre framtid och det tror jag att man bäst hjälper dem med genom att arbeta för ett jämlikt samhälle med bra och jämlik skola och sjukvård för alla. Medborgartest, sämre arbetsmarknadsvillkor, eller lägre ersättningsnivåer för vissa grupper tror inte jag är vägen framåt. Det hjälper varken dessa människor eller är bra för samhället i stort. Läs Wilkinson och Pickett!

    SvaraRadera
  10. Jaha, Rayo, och på vilket vis har du med dessa välmenande truismer vederlagt det Andreas skrev om att ”...invandring och mångkultur vilket på sikt kommer att leda till fler krav på ökad lönespridning, förändrade spelregler på arbetsmarknaden och i förlängningen även förändringar i bidragssystemen”?

    SvaraRadera
  11. "sämre arbetsmarknadsvillkor, eller lägre ersättningsnivåer för vissa grupper tror inte jag är vägen framåt."

    Nej, men det är det den nuvarande invandringspolitiken leder till. Det kan förefalla obegripligt varför de borgerliga är positiva till invandring men förklaringen är naturligtvis lönedumpning. Facken protesterar men vågar inte ta i av rädsla för rasismanklagelser.

    Säger sig själv att analfabeter från Somalia knappst någonsin kommer att bli "närande". Nu är de hänvisade till svartjobb eller städjobb och hur många såna finns det.
    För att de ska komma ikapp och få andra jobb krävs kanske 15 års utbildning. Ytterst få kommer att nå dit vilket betyder att de är hänvisade till enklaviserade ytterområden med noll möjlighet att bli integrerade.

    SvaraRadera
  12. Truism? Du ska nog inte använda begrepp som du inte riktigt förstår. Jag ville ifrågasätta AHJs påstående att invandringen med nödvändighet skulle innebära ökade löneskillnader och försämrade ersättningssystem. Nyliberaler har länge dömt ut välfärdsstaten som ekonomiskt ohållbar. Det har haft fel. De nordiska välfärdsstaterna klarar sig väldigt bra utifrån väldigt många aspekter. Det är exempelvis lättare att göra en klassresa i Sverige än vad det är i USA. The American Dream är en myt. Jag tror att en universell välfärdsstat är överlägsen system som bygger på sortering. Alla människor har möjligheter att växa och det viktiga för de som kommer till Sverige är att de har möjlighet att utvecklas utifrån sin potential och att deras barn ska ges samma möjligheter som andra barn som växer upp i Sverige. En sådan politik kräver resurser inte jobbskatteavdrag.

    SvaraRadera
  13. Jag tänker inte käbbla om semantiken, men vem har invändningar mot att "Alla människor har möjligheter att växa och det viktiga för de som kommer till Sverige är att de har möjlighet att utvecklas utifrån sin potential..."? Fast att se jämlikhet som ett nödvändigt kriterium för ett gott samhälle är förstås inte en given sanning i världens alla länder. Där har du rätt.

    Åter till kärnfrågan. Har du några argument mot Andreas påstående? Att man inte vill att han ska ha rätt är inget argument.

    SvaraRadera
  14. Andreas: Om du vill, som jag förstår, göra skillnaden mellan medborgare och icke-medborgare större riskerar inte det att leda till att en nationell gemenskap blir mera sluten? Och tvärtom, om det är lätt att bli medborgare och skillnaden är liten blir inte en gemenskapen då också öppnare?

    En annan sak som jag nog redan har svaret på egentligen men jag är nyfiken på vad just du kommer svara. Varför en nationell identitet? Vilken nytta har det?

    SvaraRadera
  15. Majoritetssamhället kommer alltid att vara norm, så är det i alla länder, även i USA. För att alla vägar in i samhället ska stå öppna krävs anpassning av individer som kommer hit. Det är jag övertygad om att alla invandrare också förstår. Sedan är viljan och förmågan olika. Men det blir problematiskt om man bygger upp en underklass av invandrade individer på grund av denna upplevda oförmåga till anpassning. Trösklarna för acceptans i det svenska normsystemet är generellt allt för höga men jag tror faktiskt att det i hög grad handlar om tid. Den svenska storskaliga invandringen har en kort historia och acceptansen för den blir allt större och är i hög grad en generationsfråga. Trots SD. Jag har som AH även stora förhoppningar på civilsamhället, men delar inte hans optimism om att det skulle sitta på lösningen. Till exempel skulle en mer aktiv bostadspolitik absolut göra stor skillnad.

    Riskerna för lönedumpning kommer från ett helt annat håll än ökad invandring. Det är systemet med den fria rörligheten inom EU som främst står för den. Men det är inte många borgerliga som vill prata om det.

    Europa kommer att behöva en mycket stor invandring om inte familjepolitiken i Europa förändras fundamentalt. Storleken på invandingen är inte problemet det är hur människorna som kommer hit tas emot som är det stora problemet.

    Claes: Mångkultur/Multikulturalism finns att läsa om bland populära inlägg. Men jag är ytterst tveksam till hur klargörande distinktionen dem emellan är. ALLA verkar misstolka dem i så hög grad att diskussionen känns helt meningslös.

    SvaraRadera
  16. Claes, så fri rörlighet inom EU utgör en press på lönerna, men inte ett inflöde av outbildad utomeuropeisk arbetskraft? Hur tänkte du nu? På vilket sätt skulle effekterna bli annorlunda? Ägnar du dig inte åt önsketänkande?

    SvaraRadera
  17. I Sverige finns inte så många okvalificerade branscher där det inte krävs utbildning. Problemet med många lågutbildade flyktinginvandrare är att de knappt ens är anställningsbara. Då konkurrerar de inte heller om jobben och pressar därmed inte heller ner lönerna. Naturligtvis skapar det andra problem. Vilket det gör med bidragsberoende, fattigdom, boendesegregation och alla problem som kommer med det.

    Med de entreprenörer och underentreprenörer som anställs inom bygg och spedition och som kommer från Östländerna i EU är det helt annorlunda. De konkurrerar direkt med Svenska firmor och där det råder konkurrens pressas lönerna ner och arbetsvillkoren blir sämre om det är möjligt (vilket det är).

    SvaraRadera
  18. Det låter rimligt, men problemet med de lågutbildade kvarstår och då är vi tillbaka vid Andreas tankar kring välfärdsstatens eventuella död.
    Fast dessa kadrer av bidragsberoende kommer ju att rösta på välfärdsstaten (likt säkert en majoritet övriga svenskar)och med tanke på att arbetstillfällena inom den privata sektorn knappast ökar nämnvärt (det har ju inte skett sen 50-talet)lär framtiden bli ganska spännande.

    SvaraRadera
  19. Claes C-K:

    Har inte Jan Ekberg i Växjö konstaterat att problemen med en åldrande befolkning inte kan lösas med invandring?
    (http://www.dn.se/debatt/arbetskraftsinvandring-hjalper-inte-offentlig-sektor)

    SvaraRadera
  20. "Den svenska storskaliga invandringen har en kort historia och acceptansen för den blir allt större och är i hög grad en generationsfråga. Trots SD."

    Verkligen? Låt oss då se vad svenska folket tycker om saken:

    "En stor majoritet (73 procent) anser att integration och invandring är ett stort problem i Sverige."

    http://www.dn.se/debatt/fyra-av-tio-hyser-misstro-mot-experter-pa-invandring

    Finns det något politikområde som har ett större folkligt underkännande? Men visst är det något av en generationsfråga; det är ju inte minst bland de unga väljarna som SD är som starkast.

    SvaraRadera
  21. Det han skriver är väll att invandring kan vara en förlustaffär vid dålig integration på arbetsmarknaden och innebära en vinst med en bra, men allt inom spannet +1 % av BNP till - 1 % av BNP. Oavsett storleken på invandringen.

    Att hävda endast ekonomiska skäl för eller emot invandring är (om hans forskning stämmer)inte avgörande åt varken det ena eller det andra hållet. Men 1% (eller 2% från ett sämsta utfall)av BNP handlar ändå om väldigt mycket pengar i absoluta tal så visst går det att tjäna mycket pengar på en bra integration och då krävs en mycket bättre matchning mellan flyktinginvandringen och behoven på arbetsmarknaden.

    För eller emot invandring handlar nog ändå allra mest om vilka ideologiska värden man tycker att Sverige ska representera både utåt mot världen och inåt mellan de egna medborgarna.

    SvaraRadera
  22. "Problemet med många lågutbildade flyktinginvandrare är att de knappt ens är anställningsbara. Då konkurrerar de inte heller om jobben och pressar därmed inte heller ner lönerna."

    Vad säger du då om den fria arbetskraftsinvandringen från utomeuropeiska länder som alliansen + MP införde? Där har vi något som på sikt verkligen kommer att "spela SD i händerna". En sak är, som du är inne på, alla asylsökar- och anhöriginvandrare som bidragförsörjs men inte "tar jobben", men när effekterna av den fria arbetskraftsinvandringen, av vilka vi bara sett början ännu, går upp för folk så kommer det att ta hus i helvete. Alliansens invandringsextremism är verkligen ett kapitel för sig; deras valspråk verkar vara "invandring framför allt".

    SvaraRadera
  23. Claes,

    "visst går det att tjäna mycket pengar på en bra integration och då krävs en mycket bättre matchning mellan flyktinginvandringen och behoven på arbetsmarknaden."

    Det är hela nyckelfrågan skulle jag säga. Om vi tog emot vad vi klarade av skulle det inte finnas någon "främlingsfientlighet".

    Men den som offentligt talar om matchning mellan invandring och arbetsmarknad kan säga adjöss till sitt gamla liv. Inga krav får ställas på den svenska integrationspolitiken som helt ska styras av känslor.

    Kanada gör just detta och för en kort tid sedan fick medierna, antagligen genom nån nyhetsbyråflash, höra att integrationen fungerar bra i Kanada.

    Kanada började tas upp som ett föredöme ända tills man fick klart för sig vilka krav landet ställer på nya invånare. Sen dess har vi inte hört ett ord om den Kanada.

    SvaraRadera
  24. Ett ofantligt mycket snyggare tema.

    SvaraRadera
  25. Filosofiska rummet i P1 "Anders Bering Breivik och verkligheten"
    http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=793

    "I kölvattnet av attentaten i Norge frågar man sig hur den världsbild som präglar Anders Behring Breivik skapas. En värld där Norge och Europa hotas av islamisering och där en politisk elit med mångkulturen som täckmantel har tecknat avtal med arabländer om att göra Europa muslimskt. Filosofiska rummet har rest till Oslo för att diskutera verklighetsbilder och vilken roll internet och media spelar för att bekräfta och blåsa upp grumliga tankar.

    Medverkande: Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi vid Oslo universitet, Nina Witoszek, professor i kulturhistoria vid center för utveckling och miljö på Oslo universitet och Göran Rosenberg, författare o journalist."

    SvaraRadera
  26. " 2. Menar Mavi allvar med att den som kommer till Sverige på flykt från politiskt, religiöst eller kulturellt förtryck, från stat, familj eller klan, ska bli en del av den svenska gemenskapen genom att manifestera det förtryck (diskriminering, rasism) han eller hon upplever i Sverige? Eller vad betyder orden om det enade samhället som jag citerar ovan? "

    Menar du sälv allvar med att medborgare från minoritetsgrupper inte ska få ägna sig de politiska frågor som de anser vara viktiga? Menar du allvar när du ställer minoritetsgruppers politiska verksamhet mot "det enade samhället"? Då måste jag nog konstatera att vissa debattörer som brukar förekomma i vissa tidskrifter knappast representerar Sverigedeokraterna. Ditt resonemang hör nog snarare hemma hos Nationalsocialistisk front!

    SvaraRadera
  27. Anonym (3 september): det var en mycket märklig tolkning av vad jag skrev. Det är möjligen Mavi, inte jag, som stakar ut en speciell väg för invandrare in i den svenska gemenskapen.

    SvaraRadera
  28. Har lyssnat på Filosofiska rummet och vet inte riktigt varför Niclas Kuoppa länkade dit. Norge är ju ännu mindre än Sverige och man kan på goda grunder misstänka att det där som här kryllar av övervintrande kommunister på universitet och medier. Denne Thomas Hylland Eriksen har valsat runt i norska medier så jag skulle bli synnerligen förvånad om han inte hör till det gänget.

    När man hör dessa människor försöka förklara Breivik så det går ihop med den egna världsbilden låter det mest som konspirationsteorier.

    Ibland blir det parodiskt som när Thomas Hylland Eriksen berättar att han har muslimska vänner som dricker whisky!?!

    Komiskt blir det också när man talar om att medier används ideologiskt och nämner Fox News. Jaha, och vad är det SVT och TV4 ägnar sig åt? Sverige skulle verkligen behöva ett Fox News.

    Avslutningen blir lite intressant när de börjar prata om politikers och medias Janusansikten, hade Breivik rätt i alla fall?

    SvaraRadera