Parlamentsval i Slovakien

Idag går Slovakien till val. Det är landets femte parlamentsval sedan självständigheten 1993. Men det är också sjätte gången på lite drygt ett år som slovakerna får gå till valurnorna (under 2009 var det både Europaparlaments-, president- och regionalval, de sistnämnda i två valomgångar).

Valutgången är på förhand oviss. Visserligen kommer det ledande regeringspartiet Smer, ett socialdemokratiskt parti med betydande inslag av populism och nationalism, att vinna överlägset flest mandat, men det är ändå inte givet att man kommer kunna fortsätta att regera. Partiets båda koalitionspartners, populistiska HZDS och nationalistiska SNS, har försvagats och åtminstone HZDS riskerar att åka ur parlamentet. Samtidigt förutsätter ett maktskifte förmodligen en fempartikoalition bestående av kristdemokratiska, liberala och etniska ungerska partier. Även flera av dessa ligger farligt nära femprocentspärren.

Slovakien har alltjämt ett mycket rörligt partisystem. Nya partier har tillkommit efter varje val medan andra har försvunnit. Vid sidan om klassiska motsättningar mellan vänster och höger har även identitetspolitiska frågor varit framträdande. Anmärkningsvärt för Slovakien är att det främst har varit partier till vänster som politiserat nationalismen, medan de liberalkonservativa och kristdemokratiska partierna samarbetat med ett parti som representerar den ungerska minoriteten.

Under kvällen hoppas jag kunna kommentera rösträkningen på Twitter. Här först en kortfattad guide till de åtta partier som är med i matchen (notera gärna avsaknaden av gröna eller socialistiska partier).

Smer - Socialdemokrati (”Smer” översätts ungefär med ”riktning”) bildades 1999 och har sedan gradvis vuxit i styrka för att idag vara det enda seriösa vänsteralternativet. Partiledaren Robert Fico är premiärminister sedan 2006 och beskrivs ofta som en populist som inte sällan nyttjar en nationalistisk retorik. Smer vann en knapp tredjedel av rösterna i senaste valet men har konstant legat högre i opinionsmätningarna sedan dess. Under våren har dock kurvan pekat neråt, tillbaka mot låga 30 procent.

Folkpartiet - Rörelsen för ett demokratiskt Slovakien (HZDS) – leds fortfarande av Vladimir Meciar, Slovakiens tveklöst viktigaste politiker sedan kommunismens fall. Meciar var en sorts semiauktoritär premiärminister under några år på 1990-talet då Slovakien rankades långt efter grannländerna i demokratisk utveckling. HZDS vann 37 procent i valet 1992 men har tappat i varje vall sedan dess och fick senast knappt 9 procent. Den här gången riskerar man att hamna under fem procent. Främst är det Smer som har tagit över den position HZDS en gång hade.

Slovakiska nationella partiet (SNS) är ett radikalt nationalistiskt parti vars förslag och retorik ofta tangerar ren rasism. Ideologiskt är man närbesläktade mer uppmärksammade partier som ungerska Jobbik eller bulgariska Ataka. Partiet nådde sin största framgång i valet 2006 då man fick 11 procent och bjöds in i regeringen av Robert Fico. Detta ledde till att övriga europeiska socialdemokratiska partier under en period bojkottade Smer. Även SNS har dock sett ett sviktande väljarstöd men driver en fortsatt aggressiv kampanj, riktad mot romer och ungrare (se tidigare inlägg på temat här). Möjligen har man fått viss draghjälp av framgången för nationalister i det ungerska valet.

Oppositionen leds sedan länge av två kristdemokratiska partier, Kristdemokratiska rörelsen (KDH) och Slovakiska demokratiska och kristna unionen (SDKU). KDH har varit med ända sedan 1990 medan SDKU, som bildades som en utbrytning ur KDH, idag är större (senast fick partierna 8 respektive 18 procent). SDKU:s partiledare Iveta Radicova var oppositionens kandidat i presidentvalet förra året och var då nära att besegra den sittande presidenten Ivan Gasparovic (ursprungligen från HZDS, idag partilös men i praktiken förknippad med Smer). Båda partierna står för en Europavänlig politik och hör hemma i den liberalkonservativa familjen.

Ytterligare ett liberalkonservativt parti är Ungerska koalitionen (SMK) som länge haft ett stabilt väljarstöd kring 10 procent. SMK kombinerar den självpåtagna uppgiften att representera landets ungrare med en tydligt liberalkonservativ ideologi och har attraherat även andra minoritetsgrupper. Under den gångna mandatperioden har dock partiet splittrats och utmanas nu av Most-Híd (”bro” på slovakiska respektive ungerska). Som namnet antyder strävar Most-Híd efter integration mellan slovaker och ungrare, och har anklagat SMK för att vara alltför nationalistiska.

Som en konsekvens av splittringen balanserar nu båda partierna på femprocentspärren. I värsta fall skulle båda partierna kunna åka ut vilket definitivt skulle sänka möjligheterna för ett maktskifte.

Sedan förra året finns även ett åttonde seriöst alternativ, nämligen Frihet och solidaritet (SaS) som beskriver sig själva som det liberala alternativet. SaS kombinerar ekonomisk liberalism och euroskepticism med att även betona etik- och moralfrågor och antikorruption. Partiet misslyckades med knapp marginal i EUP-valen 2009 men har sedan dess legat stabilt en liten bit ovanför 10 procent i opinionsmätningarna.

Vilken regering som kan bildas avgörs alltså helt av vilka partier som klarar procentspärren. För Smer blir det problem ifall HZDS eller SNS åker ut. För de båda kristdemokratiska partierna gäller det dels att inte ungerska röster går förlorade, dels att man kan nå samarbete med SaS (som rimligen ser en koalition med Smer som helt otänkbar).