21 februari 2012

Vänstern och högern och religionsfriheten


Jag har utan större framgång försökt hitta något nytt i alla de inlägg som följt på Maria Svelands artikel i DN häromveckan. Men det är samma gamla skribenter, med samma gamla argument. Inte ens exemplen förnyas (Breivik började användas som tillhygge redan några dagar efter terrordåden i juli). Det har därför känts ganska onödigt att försöka bidra med ytterligare ett inlägg till en helt stillastående debatt. Att försöka påverka meningsmotståndarna tycks helt utsiktslöst och att predika för kören är trots allt rätt så trist.

Men det finns ett tema som jag ändå tror behöver uppmärksammas mer. Hos alla dem som av olika skäl bekymrar sig över vänsterns förhållningssätt till integrationsfrågorna är det nämligen en sak som hela tiden återkommer: besvikelsen över en vänster som bejakar religiös pluralism.

Fredrik Ekelund skriver att det var ett misstag av Mona Sahlin att ta på sig en sjal vid invigningen av Stockholms moské. Bo Rothstein, som återkommande hävdat att religiösa friskolor strider mot grundlagen, skriver svepande om en vänster som övergivit muslimska flickor som lever under kulturellt förtryck. Dilsa Demirbag-Sten uppmanar vänstern att ”sluta flörta med kultur och religion”. 

Vänstern har i Sverige traditionellt varit antiklerikal. Visst har det funnits beröringspunkter mellan arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen, men dessa har negligerats i den stora berättelsen om världens bästa välfärdsstat i världens mest sekulariserade samhälle. Gud och kyrkan hörde till det förgångna och i det moderna och progressiva Sverige kunde religiositeten förväntas försvinna och var därför i värsta fall en harmlös kvarleva av det gamla, dåliga Sverige.

Så blev det inte. Och dagens vänster beklagar inte religionens återkomst, den bejakar den. Därför är det inte konstigt att många tycks känna sig främmande i det nya politiska landskapet där det numera är på vänsterkanten som religionsfriheten försvaras mest ihärdigt medan det är bland borgerliga debattörer som slöjor, omskärelse och religiöst motiverad terrorism problematiseras. Få inom borgerligheten kan matcha de kristna Socialdemokraternas ledare Peter Weiderud när det gäller ihärdigt försvar av tolerans inför religiösa minoriteter. Få inom vänstern kan å andra sidan matcha högerdebattörers upprördhet över halalslakt eller könsuppdelade tider på badhus. De som driver ateismen som ett politiskt projekt gör det nästan uteslutande med liberala argument, medan ett vänsterateistiskt perspektiv nästan är utraderat ur den offentliga debatten i Sverige. Det är talande att det var en Socialdemokratisk integrationsminister (Sahlin) som så tydligt manifesterade sitt gillande av en muslimsk närvaro i Sverige medan det var en Folkpartistisk integrationsminister (Nyamko Sabuni) som tyckte det var ”ganska otäckt” att religionernas inflytande ökat i världen.

Debatten om dessa frågor försvåras av det stora genomslaget för den kraftigt överdrivna föreställningen att vänstern i Sverige skulle bedriva identitetspolitik. Det är en idé som sällan kvalificeras, helt enkelt eftersom de verkliga exemplen är så få. Visst har ett kulturrelativistiskt perspektiv ibland fått för stort utrymme men politiken har i Sverige fortsatt att bygga på universella principer, inom alla områden, och ytterst få konkreta identitetspolitiska förslag har kommit längre än de akademiska seminarierummen.

Att vänstern mer lyhört än tidigare uppmärksammar minoritetsperspektiv har naturligtvis inte ett dugg att göra med att man skulle ha övergett rationalitets- och framstegstro, vilket somliga påstår. Tvärtom är det uppenbart att det är den starka tilltron till moderniseringens potential som gör att man inte ligger sömnlös om nätterna och bekymrar sig över muslimernas värderingar. Weiderud har argumenterat för att muslimer inte ännu är redo att ställa sig bakom likabehandling av sexuella minoriteter. Magnus Linton skriver i sin de senaste veckorna ofta refererade bok De hatade om att islam ”normaliseras” vilket han exemplifierar med sekularisering, minskande födelsetal och ”lesbiska moskéböcker”. Ingen anledning till oro, således, de kommer ändå bli som vi, så småningom.

Religionsfrihetens gränser är inte huggna i sten. Samhällen förändras och därmed uppstår också nya konfliktlinjer som kräver nya ställningstaganden, i stora och i små frågor. För min del symboliserar bilden av Sahlin i slöja ett Sverige som är på rätt väg. Ett Sverige där vi inte bara, som Ekelund anser, i religionsfrihetens namn accepterar moskéer utan faktiskt genuint välkomnar islam som en konstituerande del av det svenska samhället. Därför har jag också argumenterat för att offentliga institutioner i så stor utsträckning som möjligt bör tillgodose olika önskemål från skattebetalarna istället för att låta majoritetens önskemål ständigt vara vägledande. Därför har jag argumenterat för att det fortsatt bör vara lagligt att omskära pojkar i Sverige. Därför oroas jag också av en utveckling där religionsfrihetens främsta försvarare nu är en vänster som inte står upp och försvarar pluralismen som sådan, utan hellre smutskastar dem som med legitima argument tycker att den bör begränsas.

23 kommentarer:

  1. Jag undrar hur du kan påstå att vänstern idag inte förespråkar identitetspolitik samtidigt som du konstaterar att samma vänster med Peter Weiderud i spetsen är de som står upp för försvar för religiösa minoriteters rättigheter.

    Att försvara religiösa minoriteters rätt att utöva sin religion är samma sak som att skriva under på identitetspolitik. De exempel som du själv räknar upp (t.ex. könsstympning av barn) bevisar vad talet om religionsfriheten innebär i praktiken. Något annat än identitetspolitik är det inte tal om. Jag förstår inte hur du kan påstå något annat.

    ATEIST

    SvaraRadera
  2. Halalslakt är en icke-debatt i Sverige. Det är nämligen redan förbjudet att utföra utan bedövning och varje socialdemokratiskm regering har ställt sig bakom detta beslut.

    Att det fortfarande förs en debatt om detta beror på att högern vill skrika lite mot muslimer och känna sig duktig. Därför som enbart halalslakt nämns i texten och inte koscher-slakt.

    SvaraRadera
  3. Redan på 70-talet hade vänstern väldiga krumbukter för sig när det gäller invandrare.
    På 70-talet bland mediavänstern talades det ju väldigt mycket om könsroller och jämställdhet och svenska män blev ständigt kallade för mulliga mansgrisar.
    Var det någon som då påpekade hur var det egentligen med invandrarnas kvinnosyn så blev det direkt tal att det är deras kultur.Det skall man inte vilja ändra på .Det var fördomar.

    SvaraRadera
  4. "För min del symboliserar bilden av Sahlin i slöja ett Sverige som är på rätt väg. Ett Sverige där vi inte bara, som Ekelund anser, i religionsfrihetens namn accepterar moskéer utan faktiskt genuint välkomnar islam som en konstituerande del av det svenska samhället."

    Spännande. Problemet är väl bara att du tillhör en förvinnande liten minoritet och därmed återigen bekräftar klyftan mellan eliten och folket; den växande klyfta som är förklaringen till SD:s framgångar, vilket Ekelund är inne på. Är det någon religion som skrämmer folk så är det islam (och det på goda grunder), så det är nog rätt få som vill se islam som en "konstituerande del av det svenska samhället". Angående identitetspolitik så är väl hela etablissemanget, från höger till vänster, i viss mån för det genom den mångkulturalistiska integrationspolitiken och diskrimineringslagen. Integrationspolitiken har ju klara identitetspolitiska utgångspunkter och handlar i grunden om ett avståndstagande från assimilation och om att staten ska befrämja och befästa invandrarnas kulturer och identiteter i Sverige t ex genom bidrag till "etniska organisationer". "Integrationsbloggen" har ett klargörande inlägg om saken där det t ex konstateras att: "Det är onekligen lite märkligt att Sverige, ett av världens mest sekulära länder, har en tolkning av religionsfriheten som så tydligt står på de religionsutövandes sida."

    http://integrationsbloggen.blogspot.com/2011/04/om-identitetspolitik-och-sarbehandling.html

    SvaraRadera
  5. Jag är inte övertygad om att det nya politiska landskapet skulle vara särskilt nytt. Vänstern har inte förändrats, de har alltid varit för det som högern varit emot. Vänstern definieras av motstånd mot det borgerliga samhället. När så högern övertar religionskritiken blir vänstern de ivrigaste förespråkarna för religionsfrihet. Inte på grund av någon egen väl motiverad övertygelse, för på kuppen sviker de utan särskild reflektion de övertygelser de nyss sett som sina egna. För att de är för det som högern är emot.

    SvaraRadera
  6. Religionsfrihet på bekostnad av individens rätt?
    Osunt.

    Tycker du inte det själv?

    Kör sekulärt och vetenskapsinriktat. Inga troll. Ingen kulturrelativism - den är livsfarlig.

    Läs om islamisternas strategi. Lär dig. Du kommer att fatta. Hoppas du inte är rädd! Det börjar bli lite bråttom, som du kanske märkt.

    Första kursen: Islam för Dhimmis.

    SvaraRadera
  7. Jag har fram till nu läst det du skriver med intresse.
    Fram till nu.
    Så ser jag att du vill att islam ska utgöra en av grunderna för det svenska samhället. Ja, jag var till och med tvungen att slå upp "konstituerande" i ordboken för att försäkra mig om att jag förstått dig rätt.
    Och jag kan bara fråga: vad är det för fel med dig?
    Du kan väl ändå inte ha missat hur läget är när det gäller demokratiska och mänskliga fri och rättigheter i de samhällen där islam utgör en "konstituerande del"?
    Islam är en totalitär lära. Den är en religiös motsvarighet till nazismen och kommunismen. Den ersätter den ariska rasen respektive proletariatet med umman, den muslimska gemenskapen.
    Tack för mig.

    Erik Johansson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Erik Johansson!
      Jag håller med dig. Bra kommenterat. Jag hoppas bara att Andreas Johansson Heinö tar till sig vad du skrivit.

      Thomas Lindvall

      Radera
  8. Vad är HBTQ om inte identitetspolitik?
    Vad är multikulturalism om inte identitetspolitik?

    Kollektivets rättigheter via individens identitet.

    SvaraRadera
  9. Kollektivet som en bläckfisk vars sugkoppar är individer som ger den makt, och där enskilda individer kan utgöra sugkopp på ett flertal virtuella bläckfiskars armar, intersektionellt.

    SvaraRadera
  10. "Och jag kan bara fråga: vad är det för fel med dig?"

    Fel och fel. Andreas är väl bara en ovanligt ärlig och rakryggad mångkulturalist. När många andra försöker tona ner betydelsen av t ex en stor muslimsk invandring (de blir snart som vi) så erkänner Andreas att det kommer att förändra samhället i grunden och han välkomnar det. När han då t ex förespåkar språktest för medborgarskap så är det ett sätt för honom att motverka mer långtgående krav på anpassning, vilket skulle hota den för honom eftersträvansvärda "pluralismen". Fler etablissemangspersoner borde bli lika tydliga som Andreas så att folk verkligen förstår vad som står på spel.

    SvaraRadera
  11. Hej, bra inlägg. Jag delar din uppfattning att både Sverigedemokrater och utlänningar kommer att integreras i en global och mer eller mindre liberal kultur.
    Jag skriver om detta här: http://politiskfilosofi.com/2011/12/16/ta-det-lugnt/

    Jag har även kommenterat Svelands text här: http://politiskfilosofi.com/2012/02/08/varfor-jag-inte-ar-deprimerad/

    SvaraRadera
  12. Kan du inte förklara varför du välkomnar islam som en konstituerande del av det svenska samhället.

    Eller är det bara för att provocera?

    SvaraRadera
  13. Enligt högern så skall ju inte staten lägga sig i hur folk lever och hur barnen har det Föräldrarna vet ju alltid vad som är bäst för barnen.
    Därför blir invandring från länder med helt annan kultur än väst-europeisk känslig för högern.Samhället riskerar att helt krakelera sönder.
    Då har vänstern bättre resurcher att hindra det Enligt vänstern så vet inte alltid föräldrarna vad som är bäst för barnen och därmed skall staten vara med och styra hur folket lever.

    SvaraRadera
  14. Hmm..udda..... fattas det något eller är han konsekvent?

    Newman

    SvaraRadera
  15. "Tvärtom är det uppenbart att det är den starka tilltron till moderniseringens potential som gör att man inte ligger sömnlös om nätterna och bekymrar sig över muslimernas värderingar"

    Vad händer om vänsterliberalerna har fel? Världenshistoria är krig, inte multikultur, det är en teori precis som lagen om gravitation och relativitet. Dock blir man inte bannlyst vid ett ifrågasättande av ovanstående eller förklarad fobiker.

    Den frågan ställer sig förmodligen ingen vänsterliberal. Tänk om jag har fel, och i såfall vilka konsekvenser skulle mitt fel få för framtida generationer?

    Det finns inte längre någon plan-b och vi har tvingats gå all-in utan att se korten.

    Moder Svea

    SvaraRadera
  16. Johansson Heinö märker att hans åsikter inte uppskattas bland vissa högre upp och den kylan gör att han måste moderera sina åsikter för att inte halka ut.

    Newman

    SvaraRadera
  17. Andreas, är inte säker på att du har rätt när det gäller historieskrivningen. Kristna Socialdemokrater har nog alltid utövat ett relativt stort inflytande inte minst på de moraliska dimensionerna av politikens utformning. När det gäller identitetspolitiken har du ju definitivt fel som också andra kommentatorer påvisat. Återstår alltså frågan om huruvida ett accepterande av allehanda religiösa yttringar )(omskärelse, slaktmetoder) är en den rätta vägen. Som med alla rätta vägar är de problematiska och sällan särskilt framgångsrika.

    Moderniseringen kräver att den utgör huvudfåran, förutsätter att människor drivs in i den av dess egen kraft som möjliggörare av självförverkligandet. Sker inte av sig självt, sker genom att modernismen har starka företrädare och genom att vissa seder och briúk helt enkelt lämnas på historiens skräphög.

    SvaraRadera
  18. Jag anser att religionsfrihet i första hand bör vara en negativ rättighet. Liksom rätten till kulturell olikhet generellt. I ett liberalt samhälle bör man tillåta en relativt stor valfrihet när det gäller hur individer vill leva sina liv. Däremot har man inte rätt att kräva att staten (eller andra) mer eller mindre aktivt måste underlätta ens religionsutövande. Av detta följer, att om någon har en religion med mer eller mindre detaljerade regler för ens livsföring (som kanske t.ex. säger att man måste klä sig på ett visst sätt, eller som ställer upp strikta regler för umgänget med det människor av motsatt kön, etc.), får lov att acceptera att dennas möjligheter begränsas på olika sätt i samhället.

    När det gäller islams plats i Sverige (och andra västländer) har jag en lite kluven inställning. Jag hoppas givetvis att muslimer i så hög utsträckning skall integreras och acceptera ett liberalt politiskt system. Men det är inte säkert att detta är något som kommer att ske automatiskt. Jag tillhör dem som menar att tanken på islam som inte bara en religion, utan även ett politiskt och kulturellt system - är något som har funnits i den religionen mer eller mindre från början, och på sätt och vis kan sägas tillhöra dess grundvalar. Vilket ju märks i många av de länder där islam varit en dominerande kulturell influens. Det är svårt att hävda att sharialagar och sådant är något som en liten grupp "extremister" som "missbrukat" islam hittat på.

    SvaraRadera
  19. Andreas: "...För min del symboliserar bilden av Sahlin i slöja ett Sverige som är på rätt väg..."

    Håller med. Besöker man ett s.k. house of worship tar man seden dit man kommer. Detta gäller inte minst politiska ledare. Man följer de regler som finns i kyrka, synagoga och moské för att visa respekt. På offentlig plats är det en annan sak. När Ohly klädde sig i sjal på offentlig plats var det en annan sak:

    http://www.expressen.se/nyheter/har-raderar-lars-ohly-israel/

    Jag håller även med att manlig omskärelse (inte någon könsstympning) inte ska förbjudas. Och - jag tycker att ska man förbjuda koscher slakt ska man förbjuda jakt. Förbudet går tillbaka till förkrigstidens judeföraktande strömningar.

    Här ett land som överväger att förbjuda jakt:

    http://www.jpost.com/Israel/Article.aspx?id=192646

    http://www.care2.com/greenliving/hunting-could-be-banned-in-israel.html

    SvaraRadera
  20. "Håller med. Besöker man ett s.k. house of worship tar man seden dit man kommer. Detta gäller inte minst politiska ledare. Man följer de regler som finns i kyrka, synagoga och moské för att visa respekt."

    Nu är du inne på den praktiska bakgrunden till bilden medan Andreas var inne på vad bilden symboliserar för honom dvs ett Sverige som är på "rätt väg" när det gäller att välkomna "islam som en konstituerande del av det svenska samhället". Vad tycker du om en sådan utveckling?

    "Och - jag tycker att ska man förbjuda koscher slakt ska man förbjuda jakt. Förbudet går tillbaka till förkrigstidens judeföraktande strömningar."

    Dålig argumentation som t o m DN håller sig för god för:

    "Det är inga nazistiska eller ens antijudiska föreställningar som ligger bakom dagens lagstiftning. Det är djurskyddet."

    http://www.dn.se/ledare/signerat/koscherslakt---nej-tack

    SvaraRadera
  21. Lars, säkert har du rätt om att jag inte direkt kommenterade samma aspekt som Andreas; jag missar nog, som varande lite till åren kommen och lite utanför det akademiska nuför ti'n, en del av hans akademiska poänger. Jag "tycker" bara att det låter bra att respektera andra kulturer, att ta seden dit man kommer, när man besöker folks heliga byggnader, etc.

    Vad jag tycker om utvecklingen du nämner, ett Sverige enligt Andreas på "rätt väg"? Jag "tycker" att ett Sverige som inte respekterar minoriteters sedvänjor skulle vara på fel väg, med någrea undantag förstås. Och jag tycker att ett Sverige som inte ställer krav på invandrare att respektera svenska lagar och förordningar vore på fel väg. Och jag anser samtidigt att att svenska lager per definition kan vara problematiska, som den som förbjuder koscherslakt. Sverige och svenskar har inte monopol på humant beteende eller att veta vad som är uttryck för humanitet alla gånger.

    Vad betyder "konstituerande" i detta sammnhang? Svenska muslimer är en del av de svenska minoriteterna, s.k. "constituents". Har det med allmänhetens röstande på lagstiftare att göra? Du får nog diskutera med Andreas i st. f. mig då jag sas faller kort?

    Mina ord gick egentligen inte så långt att du kan kalla det argumentation eller ens dålig argumentation, i min syn. Jag gjorde ett påstående, precis som Hanne Kjöller i sin ledarartikel i DN-länken du gav, en opinion, ingen bevisföring synlig. Drt är i min syn Hanne Kjöller som borde ha hållit sig för god för att så lättsamt vifta bort vad man vet om den ledsamma historien om svenska inställningar till judiska angelägenheter under nazisttiden. Var det inte Sverige somn kom med påhittet att stämpla judars pass med "J"?

    Här från en annan artikel i DN angående ursprunget till antijudiska strömningar och förbudet:

    "...-Sverige antog utan någon diskussion lagen strax efter att det nazistiska Tyskland stiftade en lag som förbjöd kosherslakt.

    -Så fort tyskarna antog lagen så antog svenskarna den också. När kriget var slut kunde inte Tyskland ha kvar en lag som var uttalat antisemitisk. Svenskarna kunde då inte erkänna att de bara hade härmat tyskarna, säger Peter Borenstein.

    Att man i nästan hela övriga Europa inte har lagar som den svenska tror Peter Borenstein beror på att man inte vill ha antisemitiska lagar..."

    Det finns många argument och vittnesmål från experter på djurhantering som talar för att en rätt utförd koscherslakt är lika human som annan slakt, som vittnat till hemska förhållanden inom både vanlig och koscherslakt och som bidragit till att förbättra förhållanden. I min syn har slaktmask och slaktklubba, bultar i hjärnan(s.k. "bedövning") ingenting med human behandling av djur att göra. Jag har läst en del av Tempel Grandins utredningar och hon kallar sannerligen inte korrekt utförd koscherslakt för inhuman.

    Som somlig grisslakt i Sverige har beskrivits borde traditionell slakt också ha förbjudits om man ville värna om djur. Hur grisar har behandlats i Sverige kan göra en mörkrädd, läs även detta från DN.

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/grisslakt-far-godkant-trots-missar

    Hur mycket humanism offras egentligen på det att miljoner svenskar ska få sin heliga julkskinka?

    SvaraRadera
  22. "Vad betyder "konstituerande" i detta sammnhang?"

    Bra fråga som Andreas gärna får utveckla, men det borde nog betyda lite mer än att man drar på sig ett huckle vid ett besök i moskén och han tar ju upp några exempel; könssegregation i simhallen t ex. Reaktionärt så det förslår men en acceptabel konsekvens av den "mångfald" han anser att det finns större utrymme för i Sverige. Och det dåliga med koscher-argumentationen var givetvis att du antydde att det bärande bakom förbudet är "förkrigstidens judeföraktande strömningar". Du anser dig ju ha "många argument och vittnesmål från experter på djurhantering som talar för att en rätt utförd koscherslakt är lika human som annan slakt" så ta då upp det och lämna Nazityskland och antisemitismen därhän.

    SvaraRadera